Intertextualitet 9
"En bra dag
solen skiner över stan
i Björns trädgård leker barn
"I Björns trädgård låg en handfull knarkare och tjöt till varandra eller tillvaron med gälla feminina röster."
Isobel Hadley-Kamptz, Jag går bara ut en stund, 2007
solen skiner över stan
i Björns trädgård leker barn
men du tar piller för att vara glad"
[ingenting] "Hollywood Dreams", 2006"I Björns trädgård låg en handfull knarkare och tjöt till varandra eller tillvaron med gälla feminina röster."
Isobel Hadley-Kamptz, Jag går bara ut en stund, 2007
Talesätt
Talesätten förnyas. Här på skolan är det vanligaste dessa tider, när eleverna kommer och frågar vad de ska göra för att slippa S eller IG, att någon lärare suckar helt oberoende av varandra: "För sent ska syndaren vakna!"
Yesterday ...
I går
pratade jag med den ryske vännen Roman om Tarkovskij och åt lax till lunch och kvällsmat, trots vår diskussion om de etiska aspekterna av vegetarianism;
drack jag kaffe med Allyson och lyssnade sedan på Elvis Costello, och hans dyslektiska "Allison";
fick jag ett brev från Portland, US: it never ends - och brev på papper är något annat, en kontakt med ett förflutet, något annat, förseglat inlåst i kuvert;
cyklade jag utan cykelhjälm, eftersom jag trodde att barnen hade slarvat bort min (det visade sig vara jag, som vanligt när jag försöker skylla på dem);
ropade babyshamblen Robert att han ville att jag skulle spela "Common People" på engelskan, och jag svarade som vanligt "Oh, you´re so funny";
läste jag en bok från början till slut;
forslade jag en fullastad vagn med pärmar och papper till min blivande arbetsplats på tredje våningen - hädanefter vill jag kallas Bertha Mason;
diskuterade jag med min fru födelsedagpresent till vår son som fyller 12 på tisdag - - -
pratade jag med den ryske vännen Roman om Tarkovskij och åt lax till lunch och kvällsmat, trots vår diskussion om de etiska aspekterna av vegetarianism;
drack jag kaffe med Allyson och lyssnade sedan på Elvis Costello, och hans dyslektiska "Allison";
fick jag ett brev från Portland, US: it never ends - och brev på papper är något annat, en kontakt med ett förflutet, något annat, förseglat inlåst i kuvert;
cyklade jag utan cykelhjälm, eftersom jag trodde att barnen hade slarvat bort min (det visade sig vara jag, som vanligt när jag försöker skylla på dem);
ropade babyshamblen Robert att han ville att jag skulle spela "Common People" på engelskan, och jag svarade som vanligt "Oh, you´re so funny";
läste jag en bok från början till slut;
forslade jag en fullastad vagn med pärmar och papper till min blivande arbetsplats på tredje våningen - hädanefter vill jag kallas Bertha Mason;
diskuterade jag med min fru födelsedagpresent till vår son som fyller 12 på tisdag - - -
O Walt! My Walt!
Passing stranger! you do not know how longingly I look upon you,
I have somewhere surely lived a life of joy with you,
All is recall'd as we flit by each other, fluid, affectionate, chaste, matured,
You grew up with me, were a boy with me or a girl with me,
I ate with you and slept with you, your body has become not yours only nor left my body mine only,
You give me the pleasure of your eyes, face, flesh, as we pass, you take of my beard, breast, hands, in return,
I am not to speak to you, I am to think of you when I sit alone or wake at night alone,
I am to wait, I do not doubt I am to meet you again,
I am to see to it that I do not lose you.
Walt Whitman, "The Stranger".
Ett brev med dikt av Anne Sexton på kuvertet: The Lady blev förtjust - - -
Hycklare
Vi är alla sömnlösa, en del sömnlösare än andra - som Nabokov, som avskydde sömnen, eftersom den berövade honom hans skarpsynta intelligens och gjorde honom till ett dreglande barn. Ändock - för att orka med det krävande kärvande skrivarbetet tog han sömnpiller - - -
I´ll let you know
How sad are we?
And how sad have we been?
We'll let you know
We'll let you know
Oh, but only if - you're really interested
Positiva klubben
- Blev det bättre?
- Det blev bra.
- Det blev bra.
"To be born the son of a Middlemarch manufacturer, and inevitable heir to nothing in particular"
Jag läser att Andrew Davies, som tidigare överfört (sa du förpassat?) så mycket av den engelska litteraturen till BBC nu gör en förkortad version av George Eliots Middlemarch, som ska regisseras av Sam Mendes, som gjorde American Beauty. Den tv-serie som Davies gjorde av Middlemarch visade svt 1992 eller 1993, och den var bland det bästa jag har sett - sedan läste vi romanen på kursen Engelska D ett par år senare, och det var en enorm upplevelse (och ansträngning).
Patrick W[o]olf
![Patrick W[o]olf](../images/2007/woolf_1177577747_847615.jpg)
To the lighthouse my friend!
I bless your words and education
To the lighthouse my friend.
Just go! just go!
To the lighthouse my friend.
I am sorry that you came to find
"Great great minds
Against themselves conspire"
Patrick Wolf, To the Lighthouse
"Is Neville something you are, or just something you do?"
Den som nyss börjat läsa Virginia Woolf nöjer sig förmodligen med de obligatoriska mästerstyckena To the Lighthouse och Mrs Dalloway, och kanske njuter av den charmigt genialiska Orlando; jag har alltid hållit The Waves som hennes bästa - inte för att den är konstigast, utan för att den är så gripande och omtumlande (som vågor, ja ja), och för att hennes udda perspektiv är så framträdande, samt att hennes beryktade frigiditet gång på gång vederläggs av hennes erotiskt färgade bildspråk. Därför vill jag på nästa Woolf-konvent diskutera vem av de sex gestalterna som har mest av Morrissey i sig - min kandidat är (den kanske) homosexuelle (kanske) poeten Neville:
"I would rather be loved, I would rather be famous than follow perfection through the sand. But am I doomed to cause disgust? Am I a poet? Take it. The desire which is loaded behind my lips, cold as lead, fell as a bullet, the thing I aim at shop-girls, women, the pretence, the vulgarity of life (because I love it) shoots at you as I throw - catch it - my poem."
Intertextualitet 8
While yet a boy I sought for ghosts, and sped
Through many a listening chamber, cave and ruin,
And starlight wood, with fearful steps pursuing
Hopes of high talk with the departed dead.
P.B. Shelley, "Hymn to Intellectual Beauty"
I used to make phantoms I could later chase
Images of all that could be desired
Howard Devoto, "A Song From Under The Floorboards"
Känn ingenting för mig, Jönköping
I analogi med Falkenlands liknelse mellan dikter och starka drinkar, tänkte jag på att en diktsamling kostar ungefär lika mycket som en billig flaska whiskey - i bokhandeln: det som köps på nätet är smuggeldikt (och när de lokala bokhandlarna läggs ned ska det inte skyllas på mig) - och jag behöver inte förklara vad jag behöver mest nu (kanske bådadera), men i alla fall lyckades jag efter flera dagars letande hitta Aase Bergs Loss i dag, men det krävdes alltså letande - med karta, hacka, pannlampa - - - Därmed: bor du i denna stad, gör dig inte besväret att leta efter den, det enda exemplaret är köpt. Däremot finns det ungefär hundra ex av boken om Göran Persson i den största boklådan - men det var alltså inte där jag hittade Loss.
Argument för tidsresor
Om jag bara fick en enda gång återvända till min barndom för att ställa en enda sak till rätta, och säga till min besvikna far, de ord jag saknade då: "Jag förstår att det här betyder mycket för dig, men det säger inte mig någonting." (Ja, jag har försökt få mina barn att lyssna på Morrissey - - -)
20 april 1967-2007
Att det var Christine Falkenlands födelsedag i går var något som jag inte visste (fyrtio år - ack!) - men ändå gav jag henne en favoritpenna, eftersom hon tyckte att den var så bra att skriva med när hon lånade den. "Skriv något bra med den", hälsade jag, men det återstår att se om hon ska infria den önskningen.
"Drömmen om en dikt är större än dikten själv"
Christine Falkenland, 20 april 2007 på Lillstickan. Hon läste från alla sina diktsamlingar (ja, till och med Illusio - jag var salig som ett barn), och var allmänt icke-neurotisk - berättade att hon skrev Öde när hennes son var 5 månader gammal, kunde inte skriva medan hon var gravid, för då var hon "oneurotisk". Ja, och så jämförde hon dikter med "starka drinkar", och menade att hon tröttnade på dikter efter några stycken - - - Och hon skrev i mitt söndertuggade sönderbitna ex av Öde med en korrigering av "Jag ammade herren" till "Jag diade": det var förstås småaktigt av mig, och visst, hon blev ledsen som ett barn - - - Dock fanns inga emomänniskor eller gothfolk där, obegripligt nog: men det kanske är så att den som lyssnar på My Chemical Romance tycker att det är tillräckligt med det?
Konjugation
tyvärr - tyvärre - tyvärst - - -
Intertextualitet 7
A farmer, mechanic, or artist ... a gentleman, sailor, lover or quaker,
A prisoner, fancy-man, rowdy, lawyer, physician or priest.
Father, mother, sister, brother,
Uncle, aunt, nephew, niece,
Soldier, sailor, physician, labourer,
Actor, scientist, mechanic, priest
A prisoner, fancy-man, rowdy, lawyer, physician or priest.
Walt Whitman, "Song of Myself"
Father, mother, sister, brother,
Uncle, aunt, nephew, niece,
Soldier, sailor, physician, labourer,
Actor, scientist, mechanic, priest
Nick Cave, "As I sat sadly by her side"
Alexander, you always were my only pope
Kvinnor söker nöjen liksom barn förföljer fåglar - alltid utom räckhåll, alltid inom synhåll - och när de lyckas, då återstår endast ånger för dem. Enligt Alexander Pope är de som häxorna som håller sina svarta mässor mindre av glädje än av illvilja - då kretsar dessa skönhetsspöken runt och hemsöker platserna där deras ärbarhet dog - - - Jag läser Popes "Moral Essays" ("Epistles to Several Persons"), och innan någon anklagar honom för misogyni: läs denna "Epistle 2. To a Lady": full av ömsint ambivalens skriver detta g e n i om de älskvärdaste av oss människor. Det var inte heller Sofia Coppola som var den förste som kopplade ihop 1700-talet med 70-talets punk i Marie Antoinette (inte heller Vivienne Westwood); den som trodde att punken uppstod i London 1976 ska i stället gå tillbaka till Popes 1735: "See sin in state, majestically drunk; / Proud as a peeress, prouder as a punk".
"Come bite on this rag doll, baby! / That´s right now, hit the floor"
Jag vet att remixar är djävulens påfund, men jag kan inte låta bli att lyssna på "Sexy Peek-a-Boo", Siouxsie and the Banshees vs Justin Timberlake, och jag har som vanligt ingen aning vem som har gjort den (A Plus D?).
Cormac McCarthy
Cormac McCarthy vann Pulitzerpriset för The Road - trots att det är mer än fyra månader sedan som jag läste den har jag fortfarande (senast i morse) mardrömmar om den. Att ta emot pris kan i sig skapa mardrömmar tror jag hos mottagaren, och nu tänker den här illmarige gubben ställa upp på intervju hos Oprah W., vilket kan bli ett historiskt tv-ögonblick i klass med Morrissey på Bingolotto (en barnkör som sjunger "there is no such thing in life s normal" samtidigt som bildproducenten klipper in bilder på en 80-årig tant som vinner 10 miljoner).