bernur

Vi som gillar danska, och ännu mer Pia Tafdrup, läser förstås hennes litterära manifest, publicerat i Information för cirka en vecka sedan. Författaren ska fortsätta att göra det omöjliga, säger hon, och det låter (nästan) som ett svar till de svenska manifestförfattarna, som verkade vilja satsa mer på det möjligas konst. Hennes korta text är skriven i ursinne, och sällan har jag väl varit så enig med en debattartikel, som när hon yttrar följande: "Litteraturen må gå i dybden, fordi der er behov for en modvægt til det, der (masse)produceres i underholdningsøjemed. Litteraturen må tale et andet sprog end det, der i øvrigt tales og skrives – skønt ordmaterialet er det samme." Ja - ett alternativ till bla(ha)-bla(ha)-språket, babblet, tjattret, pladdret. Överlåt det åt polititixerna åt mediahövdningarna, åt de högljudda gamla hundarna. Pia Tafdrup förstår att ta skrivande på allvar, och som läsare kan du bara med tacksamhet ta del av hennes texter: hon har investerat, hon har bemödat sig, ansträngt sig, varit pedantiskt noggrann, och förtjänar att du läser likaledes. Hon ställer också en av vår tids mest angelägna retoriska frågor: "Hvor deponerer vi vores sjæl, hvis vi ikke også kan gå i dybden?" Som avslutning ansluter hon sig också till den tanke Anna Hallberg lanserade i DN tidigare i år, genom att säga att "[d]en litterære kvalitet er uafhængig af nytte".