Snö och lyrik
Årtiondets första nummer av Lyrikvännen (1/10) handlar om Erik Lindegren och snö, och det är stiligt att vi får ta del av några av Lindegrens osorterade dikter som hamnat utanför hans tre antologiserade diktsamlingar. Håkan Sandell läser Posthum ungdom, möjligen lite väl positivt. Utdrag ur Ingemar Algulins planerade Lindegren-biografi, om lidandet. Snödikter av Saint-John Perse har översatts av Göran Fäldt, min gamla kollega och tillika granne. Lite utanför Lindegren-temat – fast ändå inte – några dikter av John Donne, översatta av Gunnar Harding, vilket är tillräckligt för att man ska önska sig en volym metafysiker, ungefär så där som han brukade presentera romantikerna i tre praktfulla böcker.
Jag gillade verkligen prosadikten i början av numret. Den ingick i något brev han hade skrivit... Jag blir knäsvag för metaforer såsom "himmelens sängstolpar", helt ofrivilligt.
Nytt försök pågår på doubtingconfidently.wordpress.com , för övrigt.
Vilken vacker bild! Mm, jag gillade också just den, "Mannen med stetoskopet", men ännu mer "Liten panisk svit" (för att inte tala om "Mishappenings", he!). Fast Lindegren är en FARLIG influens, tror jag ...