bernur

I dag framträder Jeanette Winterson i huvudstaden, och jag borde förstås vara där, bland annat med tanke på att hon missade vårt möte i Göteborg 2001, då hon inte ville flyga bara någon vecka efter attacken mot World Trade Center. I Svd under strecket har Therese Eriksson skrivit om begäret och gränserna hos Winterson, och det är verkligen en fin artikel, även om jag ifrågasätter hennes påstående att alla romanerna är översatta (åtminstone har jag aldrig sett hennes andra roman Boating for Beginners på svenska, vilket i och för sig inte gör så mycket, för den är inte särskilt bra). Däremot vill jag gärna se en översättning av essäsamlingen Art Objects. Numera verkar hon inte göra annat än skriva barn- och ungdomsböcker. Jag har flera gånger utgjutit mig om hur illa hon skriver nu jämfört med tidigare, men det är som om hennes typiska korthuggna formuleringar, katologiseringarna av aforismer, har gått mig på nerverna. Men det kansker säger mer om mig än om henne? Jag vet inte om hon skriver sämre, eller om jag läser (henne) sämre. Det finns annat att läsa, höll jag på att säga. Men jag läste nyligen på hennes briljanta hemsida att hon är förälskad. Gulligt nog kallar hon henne för "Madam X": "I did not think I would find someone so fine to love. Someone I can respect and admire and feel safe with, and I hope go forward with, building a shared world. This is a very good thing for me, and I think for Madam X too. All our friends are really pleased, and although we are very different, that is part of the pleasure."

Jeanette Winterson (till vänster)