Att sila nötskrikor och svälja korpar

Marcel Proust Nötskrikan
När Ingrid Elam, vid ett tillfälle 2003 skulle kommentera några nordiska diktsamlingar,påpekade hon att det fanns ovanligt mycket fåglar i dem. Jag protesterade men tittade så raskt i min egen då aktuella bok Revbensstäderna och fann att jag faktiskt hade en berguv, mängder med svanar dessutom kajor, några svalor, en duva, flera skator, en ormvråk, och allt detta utan att jag hade känslan av att jag skrivit om en enda fågel.
Fåglarna omger oss!
Fin artikel som Magnus Bergh skrivit, och likheten mellan nötskrikan och Proust rolig.
"De olika översättningarna framstår som rena kycklingfabriker."
Ja, jag gillade också den här artikeln: fyndigt skriven, och lite lekfullt också.
Fåglar utan att man tänker på det: kanske det är så, att fåglarna inte kan kontrolleras. I Juli Zehs Fritt fall är det också gott om fåglar som plötsligt bara finns där - - -
I Malmö ligger kvarteren Korpen och Nötskrikan bredvid varandra. Någonstans har jag läst en rolig anekdot (skröna?) om just det, och om Bo Widerbergs film. Vid en pressvisning hade filmen inte något namn så Widerberg skickade iväg en medarbetare för att kolla upp namnet på kvarteret där filmen utspelar sig, vilket var Korpen. Widerberg konstaterade sedan att det hade varit förargligt om han hade valt grannkvarteret, Nötskrikan, istället. Korpen är som sagt slagkraftigare.