bernur

Medan det i Sverige är sommarlov för lärare och politiker lanserar den engelske skolministern en "licence to teach", som måste förnyas vart femte år för att läraren inte ska sparkas. Åtminstone sedan 1997, då jag på allvar funderade på att bli lärare (efter att fyra femtedelar av min utbildning var avklarad), har de svenska lärarfacken pratat om en lärarlicens, men inte kommit längre sedan dess - snarare längre bakåt, eftersom det då fanns formulerat vad som skulle ingå i lärarlicensen, medan alltihopa nu verkar vara insomnat. Men nu har Jan Björklund betett sig som en yrvaken politiker, och visat intresse för den här idén. Men i Sverige verkar all diskussion handla om den märkliga ekvationen en usel pedagogikutbildning som ändå är ett obligatorium - för med tanke på allt ont som sägs om pedagogikutbildningen borde det i rimlighetens namn snarare vara en belastning än en tillgång att ha klarat sig igenom den. Men vad vet jag: när jag läste pedagogik hade jag två småbarn hemma som inte sov på nätterna, så jag lyckades sova mig igenom alla föreläsningar och seminarier, med vaga minnen om overhead-bilder som inte ens läraren kunde eller orkade förklara, och en massa prat om något som de kallade för 'lärande'. Fast - nu har jag semester, kom jag just på - - -