The horror!

Lyrikvännens nya nummer 4/09 handlar om skräck, något som för mig fungerar bättre som film, så jag har skam till sägandes ganska begränsade kunskaper i ämnet: därför läser jag med intresse om Lovecrafts dikter, men har mer behållning av Joyce Carol Oates entusiastiska introduktion till Lovecraft som novellförfattare - ja, och så en upphittad översättning av Byrons dikt "Mörkret", gjord av Törneros 1828. På tal om skräck: Shelleys dikt "On The Medusa of Leonardo da Vinci" är ett fint exempel på dunkelskön atmosfär - det finns en fin översättning av Gunnar Harding i En katedral av färgat glas. Shelleys dikt bygger på en målning som en bra bit in på 1900-talet tillskrevs Leonardo, men troligen är ett verk från en flamländsk konstnär, verksam cirka 1600: den finns i Florens, men just den bilden figurerar inte i Argentos film The Stendhal Syndrome, trots att den delvis utspelar sig i galleriet Uffizi - däremot Caravaggios mindre skräckinjagande målning av Medusa, en målning som ibland felaktigt används för att illustrera Shelleys dikt.
Anonym målning, Medusa, Shelleys inspiration.

Yet it is less the horror than the grace
Which turns the gazer's spirit into stone,
Whereon the lineaments of that dead face
Are graven, till the characters be grown
Into itself, and thought no more can trace;
Tis the melodious hue of beauty thrown
Athwart the darkness and the glare of pain,
Which humanize and harmonize the strain.
Caravaggios Medusa. Inte lika fasansfull - - -

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback