Rilke

Rainer Maria Rilke
Die Sonette an Orpheus
Erster Teil, XXII
Wir sind die Treibenden.
Aber den Schritt der Zeit,
nehmt ihn als Kleinigkeit
i[m] immer Bleibenden.
Alles das Eilende
wird schon vorüber sein;
denn das Verweilende
erst weiht uns ein.
Knaben, o werft den Mut
nicht in die Schnelligkeit,
nicht in den Flugversuch.
Alles ist ausgeruht:
Dunkel und Helligkeit,
Blume und Buch.
Vi är de drivande.
Dagarnas id och förtret,
ta det som småttighet
i det förblivande.
Allt det ilande
är blott ett f[l]yktigt bloss;
ty det vilande
inviger oss.
Pojkar, o, satsa ert mod
inte på hastighet,
inte på flyktförsök.
Allt kan bli episod:
mörker och salighet,
böcker, blommor och lök.
Övers. Martin Tegen
Vi är de drivande.
Skrida är tidens lott:
tag det som bisak blott
i det förblivande.
O, allt det ilande:
över går snart dess törst;
men av det vilande
invigs vi först.
Gossar, låt ej ert mod
ödas i fartens brus,
flygförsök, ödslig sfär.
Kring allt står vilan god:
mörkret och dagens ljus,
blomman och boken här.
Övers. Johannes Edfeldt
herregud