bernur

Om du liksom jag tycker att det kan vara intressant att ta del av vad våra folkvalda riksdagspolitiker läser för böcker (fast, ibland önskar man att just det där kunde få förbli en retorisk fråga), se bara hur de har svarat på Helsingborgs Dagblads enkät - ja, det är Martina Lowden som har kommenterat. Slutsatsen blir att deras smak är skrämmande vanlig, eller snarare att de svarar lika begåvat som Fröken Sverige-kandidater gjorde på 80-talet, eller Playboy-Playmates gjorde på 70-talet: det vill säga, många av dem läser Dostojevskij ... Och Stieg Larsson! Och Tolkien! Dan Brown! Men jag tror inte att de är så här tråkiga - snarare handlar det om att de är just (heltids)politiker, dygnetruntpolitiker, och då vet de vad som är det lämpligaste svaret. Något liknande är Lucas Svensson inne på när han analyserar deras teaterupplevelser - han nämner Mona Sahlin, som ofta nämner Bruce Springsteen som sin favoritartist (något hon kanske inte bör chikaneras för, det är nog det smartaste man kan säga om man tänker sig en karriär som socialdemokratisk politiker), men utan att kunna nämna någon favoritlåt - för det kan stöta (bort) någon. Är då politiker avskyvärt pragmatiska, eller bara avskyvärt smarta? Ja, vad som helst, om alternativet är avskyvärt tråkiga - för det skulle vara det största brottet.