bernur

Vad ska jag säga? Jag borde förstås läsa Mock-uppsatser, men har tillbringat timmar åt att stirra på de många kuverten, så länge att de har börjat stirra tillbaka, och nu vill jag inte störa Molly som ligger där och trycker tassarna mot dem, men jag har gjort skolarbete ändå - läst Doktor Glas, som repetition för kommande lektioner, gjort eller börjat göra en ambitiös (pretentiös, rentav) power point om Irland för en lektion i engelska, och varit på bio. Turligt nog var filmen tillräckligt intressant för att jag skulle hålla mig vaken - annars har jag sovit dåligt fyra av de fem senaste nätterna, och den senaste hör till de sämsta: först går äldsta sonen upp för att äta den middag han ratade hela kvällen, och inget skramlar så mycket som en trettonåring i ett kök klockan fyra på morgonen (eftersom han så sällan rör sig i dessa regioner av huset måste han öppna exakt alla lådor för att hitta bestick, till exempel) - sedan två timmar senare går yngsta sonen upp och vrålar av smärta, magsjuk. Jag stapplar upp, frågar på vilket sätt jag kan bistå, men det räcker bra med mina öron, visar det sig. Klockan åtta ska äldsta sonen väckas, för han ska spela handboll, och skjutsas av curlingföräldrar som svalt en veckas invektiv och med änglars tålamod uthärdat smällda dörrar och en del annat. I morgon är det äntligen måndag - - -