Allt var sämre förr
Anette Kullenberg har skrivit en underhållande text om det kollektiva sörjearbetet efter slagskämpens död, med några oförlikneliga formuleringar: "Det har gått några år sedan den där junimorgonen 1959 eller om det var 1960". Ja - that time is dead forever, liksom: "Det är slut med det. Fatta. The Champ är borta och kommer aldrig igen." Ja, men det blir så himla jobbigt för alla dessa manliga skribenter, som verkar behöva gå i kristerapi nu. Det är då ett fasligt tjat om gångna tider, om ett land som stod stilla (vad är då skillnaden? - är det inte nu, 2008, som landet verkligen står stilla!), om den bedrift som utfördes den där gången för alla dessa år sedan.
Kommentarer
Postat av: Björn
Skönt, jag inser plötsligt att du har helt rätt, vi har förmodats att liksom i efterskott hylla en prestation som vi inte minns. Jag minns honom mest ifrån den tiden då han sprang Stockholm Maraton; en riktig kvällstidningshändelse; och det är det trista med "en gång champ alltid champ"; man kan göra hur mediokra saker som helst; det förväntas ändå intressera alla.
Trackback