Litteraturkritik - eller vad?
"SKÄMTAR HAN? Driver han med läsaren? Vill han bara leka med orden? Eller försöker han med språkets hjälp forma en verklighet utan logiskt sammanhang?
Om detta är 2000-talets nya svenska poesi, får jag bara inse att jag blivit för gammal för att hänga med.
Jag lägger boken åt sidan."
Jaha - men det borde finnas någon annan som kan läsa Fredrik Nyberg och få ut något av det. Det här var inte heller första gången, och förmodligen inte sista, som J.R. skriver så här uppgivet, och som om han somnade in före Ekelöf debuterade, vaknade lite yrvaket i början av 60-talet, men slumrade gott under hela 80-talet, och så vidare. Visst har han lärt sig någonstans i sitt bakhuvud att det en gång för länge sedan fanns något som hette litterär modernism, men den nådde väl inte Sverige, väl? Det var väl något som skedde på kontinenten, och inte fick några efterverkningar i vår tids litteratur? Det här får mig att tänka på Katarina Frostensons ord från Kristallvägen: "Fråga inte varför! Försök inte förstå. Förbannade ord! Det finns inget att förstå -" Äsch: grattis Norstedts och grattis Fredrik Nyberg - där har ni er recensent och läsare - - -
jag reagerade också på den där recensionen - det verkade enbart som om Rydén misslyckats med att läsa, inte ansträngt sig för att förstå. Att skylla på att man är för gammal och ge upp - är det lathet, konservatism eller bara självförakt?
som Oscar Wilde (nästan) sa: "age is wasted on the old" - - -
I dagens JP kan man läsa om hur man kan köpa böcker som metervara för att man ska kunna inreda sitt hem trendigt. På förstasidan kan man också läsa om hur "Böcker säger något om vem du är och om vad du är intresserad av"...
Tommy Olofsson i (ej nätpublicerad) SvD-rec: "'Varför ville jag absolut skriva om detta?' frågar sig poeten vid ett tillfälle. Läsaren kan undra detsamma … Det finns en paradoxal självförhävelse i denna sentimentala fixering vid den lilla människans uppjagade hysteri inför världens skeenden. Visst, en upplevelsesfär som är trovärdig, men frågan är om den är intellektuellt respektabel. Jag tvivlar på det."
Tommy Olofsson i (ej nätpublicerad) SvD-rec: "'Varför ville jag absolut skriva om detta?' frågar sig poeten vid ett tillfälle. Läsaren kan undra detsamma … Det finns en paradoxal självförhävelse i denna sentimentala fixering vid den lilla människans uppjagade hysteri inför världens skeenden. Visst, en upplevelsesfär som är trovärdig, men frågan är om den är intellektuellt respektabel. Jag tvivlar på det."
äsch, tommy olofsson är gravt överskattad, han har inte skrivit en vettig rad sedan början av 80-talet - - -