bernur

Kanske har det med föregående inlägg att göra (där jag förresten glömde radioboken till 21 oktober: 362 sidor av författare som jag inte nämner nu - och, eh, jag glömde också att vi har en läsecirkel på skolan till 5 november, en relativt kort bok, som jag återkommer till ...), men jag har flera gånger på senare tid fått frågan hur snabbt jag läser. Jag har inget bra svar på den frågan, men jag tycker inte själv att jag läser särskilt snabbt. Dock skriver jag snabbt, nästan lika snabbt - eller långsamt, då - som jag läser. (Jag kan också passa på att dementera alla uppgifter om att jag läser medan jag duschar, eller när jag äter, kör bil, etc. Nej. Nej. Nej.)

---

Så den andra frågan, som jag också har fått flera gånger den senaste tiden: om jag har skrivit en bok. Det är som en mardröm att få den frågan, och jag kan inte låta bli att tänka: "vet du något som inte jag vet?" Nej, det är klart att jag inte har skrivit en bok, hur skulle det se ut? Men mitt svar verkar inte vara övertygande nog. Skulle jag då inte själv veta bäst, om jag har skrivit en bok eller inte. Inte har jag för avsikt att skriva någon heller, då det finns alldeles för många böcker redan, och så länge jag inte skulle kunna skriva något som gjorde andra böcker överflödiga kan jag lika gärna låta bli. Varför bidra med en halvbra bok? Jag märker själv att det inte kostar på någonting att skriva på bernur, det kan jag göra förstrött - men så fort jag ska skriva i något annat sammanhang blir det jobbigt, det låser sig, formuleringarna blir tillknäppta, och jag får lirka med dem och truga fram dem, och allt känns också tillkämpat och krampartat.