bernur

Ja, jag har levt i ett vitt ja, tecknat av ett underbart lätt snöfall som förvandlade den här smutsiga världen och gjorde den - vacker. Nu har jag skottat för första gången i vinter, med lätta rörelser (jag började nästan vissla, tills jag kom på att jag inte kan vissla), och när jag ser ut genom fönstret ser jag det där fantastiska täcket. Jag cyklar försiktigt på morgonen, styr cykeln förbi luriga kurvor och nödtorftigt kopplade hundar (vad händer om man kör på en liten hund och den dör, om det ändå är hundens fel?) och deras matte - de har alla samma elaka blick. Och i morgon är det - personalinformation - - -