bernur

På det där lite förutsägbara viset har snart alla uttalat sig om Lars Noréns bok, senast Sigge Eklund i en debattartikel i Aftonbladet. Lite förvånande för mig är han väldigt positivt inställd till boken, men framför allt har han en intressant teori om varför det är just redaktionerna på DN och Expressen som har varit mest kritiska: det är just där Norén har slagit ned, och Eklund menar att Noréns kritik är befogad. Och efter att kulturchefen på DN, Maria Schottenius, i en krönika försvarat sitt val av Zern som kritiker, skriver i dag Zern själv om anledningen till att han skrev recensionen. Enligt Zerns resonemang är en författares viktigaste ställningstagande vid skrivandet en spekulation om vem som ska skriva recensionen av hans bok: "man ser framför sig hur en hord av kända författare, skådespelare och regissörer gör sig av med oönskade kritiker genom att i god tid smäda dem" - nä, den horden ser nog bara Zern, jag vill likt Eva Ström tro att det finns andra bevekelsegrunder hos författare. Nu har DN snart avverkat hela sitt förtroendekapital, genom att konsekvent framhärda i oförmågan att se misstaget i att låta den sårade Zern recensera, ett beslut som de är ensamma om att se klokheten i. Norén själv kan snart börja nynna på Morrisseys gamla slagdänga: "I don´t need more ammunition / I´ve got more than I can spend".