John Milton
"A little onward lend thy guiding hand
To these dark steps, a little further on;
For yonder bank hath choice of sun or shade.
There I am wont to sit, when any chance
Relieves me from my task of servile toil" ("Samson Agonistes").
I The Guardian läser jag Claire Tomalins fina artikel om John Milton, poeten som engelsmännen nästan jämt träter om - men jag tänker att det ändå måste vara en ynnest att träta om Milton, för vad trätar vi om i Sverige? Stiernhielm och Skogekär Bergbo? Jag kommer ihåg när jag läste Engelska D på universitetet, och vi fick i uppgift att läsa de första två sångerna i Paradise Lost. Varför nöja sig med det, tänkte jag, och läste hela, men har alltid känt mig lite skuldmedveten, som när jag plockar fram min medfarna pocket - det är lite som den bittre skolläraren säger i Frank McCourts Angela´s Ashes: "To love Euclid [Milton] is to be alone in this world". Claire Tomalin, som förresten skrivit en biografi om Jane Austen (och den har jag läst), skriver ömsint om gamle Milton, som lär fylla 400 år just i år - men det krävs inga sådana påklistrade jubileer för att läsa Paradise Lost, eller för den delen hans sonetter, varav jag för ett halvår sedan översatte en, men sedan råkade tappa bort hela översättningen.
To these dark steps, a little further on;
For yonder bank hath choice of sun or shade.
There I am wont to sit, when any chance
Relieves me from my task of servile toil" ("Samson Agonistes").
I The Guardian läser jag Claire Tomalins fina artikel om John Milton, poeten som engelsmännen nästan jämt träter om - men jag tänker att det ändå måste vara en ynnest att träta om Milton, för vad trätar vi om i Sverige? Stiernhielm och Skogekär Bergbo? Jag kommer ihåg när jag läste Engelska D på universitetet, och vi fick i uppgift att läsa de första två sångerna i Paradise Lost. Varför nöja sig med det, tänkte jag, och läste hela, men har alltid känt mig lite skuldmedveten, som när jag plockar fram min medfarna pocket - det är lite som den bittre skolläraren säger i Frank McCourts Angela´s Ashes: "To love Euclid [Milton] is to be alone in this world". Claire Tomalin, som förresten skrivit en biografi om Jane Austen (och den har jag läst), skriver ömsint om gamle Milton, som lär fylla 400 år just i år - men det krävs inga sådana påklistrade jubileer för att läsa Paradise Lost, eller för den delen hans sonetter, varav jag för ett halvår sedan översatte en, men sedan råkade tappa bort hela översättningen.
William Blakes illustration till när Eva frestas av ormen (Satan)
Kommentarer
Postat av: ida
påminner om en afton i usa, med maratonläsning av hela paradise lost under några kvällar, just när jag skulle börja läsa kom det, eva tog äpplet, jag sa orden. så
Postat av: bernur
Hur låter Paradise Lost högt? Med tanke på att Milton fått så mycket kritik för sin konstruerade (latiniserade) ordföljd, och kringelkrångliga ordvändningar?
Postat av: ida
det rimmar och dimmar och stimmar och flimrar. men mest låter det som en barnberättelse. eller något linn j a kokat ihop.
Trackback