Var är Gud vad är Gud?
Det jag minns mest från när jag var på dop sist var att prästen citerade Markusevangeliet. Tyvärr var det den dåliga versionen...
Tycker faktiskt du skulle ställt dina frågor... om du inte fått vettiga svar så skulle du gått till en annan präst...
För det du frågar är ju frågar ur djupet av existensen. Det finns inga enkla svar. Men i ett vettigt samtal kan man finna sina egna svar...
Fråga dig själv: finns det fler än två orsaker man flyttar till Sveriges Jerusalem än att 1: Djupt kristen 2: HV71 fan, så då är frågan Bernur: Vad är du?
Allah ho akbar är vad jag säger.
Fast det låter kanske bara som att jag ska terrorisera din blogg? Inte meningen.
Tvivla kommer du nog alltid att göra. På Gud. På andra människor. På dig själv.
En intellektuell mäniska ÄR en tvivlare.
Men mot förtvivlan hjälper bara hud och ord. (Musik hugnar också, men bara medan den ljuder.)
Två litterära gestalter har under år 2008 lyft mig ur känslor av meningslöshet.
Juristen (och pappan) Atticus Finch i "To kill a mockingbird".
Den arbetslöse furst Mysjkin i "Idioten".
Okände Bernur, vare sig du läst den amerikanska och den ryska klassikern tidigare: Möt Atticus´Finch och Lev Nikolajevitj Mysjkin igen med den förtvivlan du har idag.
Om de inte får dig (mig,oss) att tro på att det finns en gud - så kommer vi årminstone närmare godhet.
Lena Kjersén Edman
Tack för all omtanke, jag vet inte vad jag ska säga ... (för en gångs skull!) Men visst: tvivel har alltid känts rättare än att tro, men ingen kan säga att jag inte har försökt: hela hösten brottades jag med Gud(?), och det var inte till mycket nytta eller insikt ...
Jag kommer ihåg To Kill a Mockingbird, dock har jag lite svårt för Dostojevskij. Men Lena, du är den andra DN-medarbetaren bara den här hösten som påpekar att jag borde läsa Dostojevskij (Staffan Skott var den förste). Snart börjar jag se ett mönster ... Idioten, alltså. Jaa, snart är det jullov, och jag tänker då inte läsa PO Enquists bok, så kanske kanske ...
En något naiv tanke, men: Vad har du att förlora på att testa kristendomen? Och, om det är sant, vad har du att vinna? Jag skulle svara inget och allt.
Att få tro är ett erbjudande. Den är en gåva, inte ett krav.
Men varför är det tillåtet för uppenbart svinaktiga människor att tro på Gud?
För om det bara skulle vara tillåtet för icke-svinaktiga människor att tro på Gud, så skulle ingen få göra det. Det är det speciella med kristendomen: den är till för den svaga och otillräckliga människan och den lägger aldrig någonsin ansvaret för räddning på människan själv.