Poesi är inget för veklingar
Jag läser att det går vilt till när chefer i Umeå ska ha julavslutning. Ambulansen fick hämta två stycken, och det var på uppvärmningen, innan de snörde på sig boxarhandskar - men är boxning en god idé när arbetskamrater ska umgås? (Är boxning någonsin en god idé?) Jag kan se framför mig vilka rallarsvingar som skulle utdelas på vår arbetsplats. Kommundirektören tycker sig veta hur man ska undvika bråk vid framtida avslutningar: "Det får bli poesiläsning nästa år", säger han. Men då tänker han inte på kravallerna som uppstod när jag var på Bruno K. Öijers uppläsning i Linköping - och samma vecka utbröt mer eller mindre krig i en klass när vi skulle skriva sonetter: jag har aldrig varit med om så många hårda ord som yttrats i ett klassrum, och den där klyschiga smockan inte bara hängde i luften, den rörde sig oroväckande fort mot somliga kombattanter.