bernur

I dagens DN skriver Leif Zern om Dr Jekyll och Mr Hyde, som alltså är hans exempel på vilken litterär figur han skulle vilja träffa ... Kanske det finns lämpligare sällskap ändå, och hans slutsatser är inte speciellt originella (vi har kapaciteten till det onda inom oss, tänka sig!), men så är väl den här typiska sommarserien lyckligtvis snart till ända - sällan har väl så många kloka skribenter skrivit så mycket smörja, som i de här kletiga försöken att knyta vänskapliga band till det påhittade.  

---

Men det är papperstidningen som ska läsas i dag, eftersom Ingrid Elam i en anskrämligt liten notis (under Zerns långa text) ger Ett lysande namn en välkommen uppskattning, och lyfter fram min text om sömnpulver som exempel på en av numrets "ytterligheter": jag har kallats för värre saker. Låt gå för "essä", men jag vill nog att den där texten ses som något annat (fast vad? - ska inte jag bestämma/fastställa). Det känns nästan overkligt att DN uppmärksammar något som sker på nätet: jag har ofta trott att de har samma förhållande till nätet som den där historien om trädet som faller i en skog utan att någon är där (hörs det då?) - om det inte är publicerat i tidningen (i DN, helst), finns det då? [Tillägg: nu finns notisen på nätet också.]