Psykopatvarning
Sent omsider läste jag Görel Kristina Näslunds understreckare om psykopaten, och det är då typiskt vad detta begrepp blivit omhuldat och debatterat, även om just hennes text är nog så okontroversiell i det avseendet - begreppet riskerar ändå att nötas ut, när det används på var och varannan, och det behöver inte ens vara brottslingar. Nu vet jag inte om 42-åringen är psykopat: men nog verkar det tyda på det, med hans oförmåga att sätta sig in i andras behov - att vara färgblind mot känslor, har jag läst i ett annat sammanhang. Ur Näslunds artikel: "brotten ger psykopaten så stora kickar att han kommer att utveckla ett behov av stark spänning och det förhållandet har kanske störst betydelse för varför psykopaten utför brott efter brott - efter en lustfylld stöt som gjort honom kickad ser han fram mot nästa." Det resulterar i ett brottsberoende, som ett belöningssystem för hjärnan. Till skillnad från många tror jag inte att det här går att bota, och att det är för förenat med för stora risker att låta dem gå fria, när deras brott har hamnat på sådana nivåer som den här 42-åringen. Det skulle också förklara varför återfallen är så vanliga bland grövre brottslingar: belöningen är desto större.
Kan man vara helt säker på att psykopaten ? eller sociopaten ? verkligen existerar som en person av kött och blod, eller ska man kanske snarare se honom/henne som en social typ, som en särpräglad form av habitus: personen utan social samvete, utan empati för sin omgivning. Handlar det kanske mer om att hitta en stämpel som är ett lämpligt redskap för att handskas med en viss typ av ytterst oroande, problematiskt mänskligt beteende, ett beteende som, precis som du säger, inte tycks gå att bota. En form av ?obotlighet? som kanske just ett samhälle som vårt, extremt individualistiskt, egotrippat, självfixerat, hela tiden, på en rad olika sätt, inte minst via reklamens förföriskt smekande signaler, befinner sig i farlig närhet av.
På en annan blogg diskuterar signaturen Igorstiger någonting liknande utifrån en tanke som han funnit hos den amerikanske etnologen Thomas de Zengotita, som menar att vi i dag lever i en mediebaserad smickerkultur där vi själva är stjärnorna. I en sådan kultur gäller det att stryka medhårs, linda in och jämna väg, så vi berömmer t o m när vi vill ge kritik, skriver Igorstiger.
I en kultur som den som här beskrivs utgör kanske psykopaten och sociopaten en kristallisering av centrala mentala krafter som arbetar i samhället, både kollektivt och på individnivån. Krafter som svarar mot begrepp som användes i början av 1900-talet, som det freudianska hysteri, och det tvångsmässiga flyendet, kallat fugue, som var en mycket ?populär? psykisk åkomma i det sena 1800-talets Frankrike. I dag finns, så vitt jag kan förstå, varken
hysteri eller tvångsmässig flykt längre kvar som medicinskt användbara termer. De har ersatts av andra, ungefär lika diffusa begrepp (diagnoser), som psykopat/sociopat, depression, bipolar disorder, paniksyndrom och liknande.
Ja, det är ungefär så jag menade, att vi uppfinner ett begrepp, och sedan ser vi vad (vem) som passar in där. Det är kanske oviktigt vad vi kallar det, att det är hårklyverier att spekulera i om den eller den är psykopat: problemet är, som du säger, att vår tid uppmuntrar ett beteende som ligger nära någonting riktigt farligt - ett konkurrenstänkande. Att ständigt mätas, tävla, besegra andra, det måste ske på bekostnad av någonting värdefullt inom oss.
Jag kande igen namnet och mindes ratt. Man kan forundras over varierade bibliografier som hennes.
http://sv.wikipedia.org/wiki/G%C3%B6rel_Kristina_N%C3%A4slund
Psykopati som term missbrukas tyvärr oftare än det brukas. Termen är egentligen helt fel. Den betyder själslidande, men psykopater lider inte av sin störning, tvärt om. De är stolta över att vara just sådana som de är.
Psykopati är en väldefinierad diagnos, som till skillnad från antisocial personlighetsstörning diagnostiserar personligheten, medan antisocial personlighetsstörning beskriver beteende, handlingar av mer eller mindre kriminellt slag.
Med de personlighetsdrag som psykopater har ligger kriminalitet nära till hands, men inte desto mindre har de flesta psykopater inte dömts för brott.
Jag rekommenderar en sida som den här: http://www.psykopati.se/
Där finns också en uppsjö länkar till andra sidor om psykopati + mycket, mycket mera!
Vänligen
GOGILOL