bernur

I går föreläsning på Gnistan om La Belle epoque, av Ylva Lindberg, och det är förstås intressant med fransk modernism, ett ämne som jag är skrämmande dåligt insatt i. Länge trodde jag att Apollinaire var ... äsch ... Det serverades, vi serverade, rött vin, förstås, och jag köpte två lotter, något jag inte har gjort sedan 80-talet. Jag satt bredvid C-J, och vi hoppades att inte vi skulle vinna i lotteriet, då det skulle se skumt ut om någon i styrelsen stegade fram för att hämta vinsten. Första numret som dras är 47: min lott. Jag gav mig inte tillkänna, utan hämtade vinsten efteråt, diskret. En CD med Junekvintetten, där förresten min före detta kollega, den mångbegåvade Per-Åke Wennerberg ingår. Min musiksmak breddades med flera decimeter.