All we hear is pedagogaga ... pedagoblabla ...

I Jönköpings-Posten skriver Tomas Kroksmark veckobrev, och eftersom denna tidning verkar dela före detta kommunikationsminsistern Ines Usmans uppfattning att "Internet är en fluga som kommer att flyga förbi" (eftersom de fortfarande inte har en hemsida) citerar jag några delar av det senaste brevet, publicerat i gårdagens tidning: "Den digitala teknologin har redan trotsat existerande läro- och kursplaner - på flera punkter undergrävt dess trovärdighet som fungerande kunskapsgrund för unga och för samhällsutvecklingen i stort. Allt går nu med rasande fart, ingenting tycks längre utgöra den fasta punkten i tillvaron. [...] Internetkommunikation, det digitala samtalet, vet inga gränser, de sker anonymt med personer någonstans på jorden. Ingen frågar efter den andres utbildning eller betyg, sådan auktoritet är inte längre självklar. Den viktigaste kvalifikationen utöver färdighet i digital kommunikation är kreativitet, kunskap och kompetens." Ironiskt nog, eller snarare försmädligt nog, är artikeln signerad med namn och titel, "professor i pedagogik": varför står det så? Den som vill använda nätet ska ändå tänka sig för, för även här existerar de där jobbiga reglerna, då du måste stå för vartenda stavfel och vartenda syftningsfel: fråga mig, för varje gång jag slinter med tangenterna är det någon där som räcker ut tungan. Och hur får man ett bra språk? Jo, knappast genom att chatta och blogga (enbart), och tillbringa (förlåt, jag menar så klart "spendera", gubevars) all tid framför MMS eller vad det heter. Kroksmarks ord "kreativitet, kunskap och kompetens" är inget som man kan beställa och hämta ut i ett paket på posten. Det kräver självförtroende, självförtrogenhet, och Kroksmark - som verkligen har ett fint sätt att lägga ut sina ord på - har förstås gått gissningsvis en tio år på universitet, och där tillägnat sig detta flotta akademiska språk, påverkat av språket i de cirka tre hundra pedagogikböcker han har plöjt igenom. Därför är det lätt för honom att förutsätta att det här ska vara tillgängligt för vem som helst, men i själva verket ligger det oändligt många timmars läsningar bakom hans polerade formuleringar.       

Kommentarer
Postat av: Morfar

Lysande post Bernur! Du är säker på att Kroksmarks rader inte publicerades i förrgår och var JPs försök att aprilskoja?

Och vilken fyndig loggbok du för. Särskilt som gammal elev till dig tycker jag att den är rolig att läsa, även om jag på intet sätt delar din uppfattning om S som i syster.

2008-04-03 @ 22:42:56
Postat av: Martin

Ha ha, ja Kroksmark är en kul kille (var docent och hot shot i Mölndal när jag läste där). Jag vet inte om du försökt dig på hans avhandling (med den mycket väl specificerade titeln "Didaktiska strövtåg")? Jag har läst den, och det är ett tour de force i linje med Finnegans Wake att komma igenom den. Rörig, ofokuserad, illa tänkt, osammanhängande. Som så mycket pedagogisk forskning i Sverige. Det borde vara bättre.

2008-04-03 @ 23:31:42
URL: http://svensklararen.blogspot.com
Postat av: bernur

Kroksmark ingick i kurslitteraturen när jag läste pedagogik, just den här avhandlingen. Och jag har ändå läst Finnegans Wake (inte hela, men mer än tre fjärdedelar). Ja, vad är pedagogik egentligen? Till "Morfar" (Teratologen-läsare?): synd på syster-boken - jag kanske inte tänker på det tillräckligt, men de där My nose is bleeding-texterna är helt egoistiskt skrivna, och jag har aldrig funderat på att även om jag ogillar en bok kan det finnas andra som gillar den, av kanske nästan liknande anledningar som att jag gillar den.

2008-04-04 @ 07:57:24
Postat av: Bodil Z

Ursäkta en bisakskommentar här, men jag måste säga att jag greps av en ren lyckokänsla när jag läste din lilla parentetiska passus om "spendera".

2008-04-04 @ 08:19:51
URL: http://www.bodilzalesky.com/blog
Postat av: Morfar

Teratologen-läsare? Vilken onödig fråga. Är inte alla det?

Nu vare nog snarare så att jag tyckte Wähä lyckades få till en egenartad rytmik i språket. Jag tog mig an boken med djupt känd skepsis, eftersom jag har ytterligt svårt med ung svensk skrivarskoleprosa. Men i det som du uppfattade som slarvigheter identifierade jag en fantastisk språkkänsla och nog ganska sträng metod. Enskilda formuleringar kan man beskärma sig över, men dem har jag förträngt, det är snart ett år sedan jag läste boken.

2008-04-04 @ 10:31:38

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback