bernur

I dagens DN skriver den onödigt kritiske kritikern (oj, nu lät jag som Keith Richards) Thomas Götselius om Pia Tafdrups senaste diktsamling, den tredje i rad som direktöversätts till svenska, som följd av att hon fick Nordiska rådets litteraturpris för Drottningporten (en titel hon kanske ångrar i efterhand, eftersom det har renderat henne det ofrånkomliga attributet "den drottninglika" varje gång hennes namn nämns): ett välförtjänt pris, men jag misstänker att den här diktsamlingen är lite svagare. Hellre såg jag nog att någon av hennes äldre samlingar översattes, helst Hvid feber eller Krystalskoven. Men Götselius jämför Tafdrup med något han kallar "arena-rock", ett ord som väcker obehagliga associationer; det är förstås fruktansvärt orättvist. Att hitta böcker på danska i bokhandeln är givetvis totalt omöjligt, trots att vi hela tiden pratar om hur viktigt det är att vi söker oss utanför vår egen sfär, att vi måste blicka bortom vår snäva horisont, och gå utanför landsgränserna när vi letar upplevelser. Bara några mil ifrån oss är jordklotets bästa poet verksam, på ett språk som vi alla kan läsa - speciellt när hon skriver med så stora bokstäver, tydligen - - -