bernur

Inte för att det är något att skryta med, men jag är så självupptagen att jag inte ens har läst Axel Schulmans blogg, vilket jag har förstått är en nödvändighet i vårt samhälle; inte heller har jag mycket att skylla på, förutom ett monumentalt ointresse för just den mannens förehavanden. En artikel i DN i veckan refererade att han skrivit något infamt elakt om sin kollega på Sosseblaskan, Jan-Olov Andersson, som vad jag förstår enligt A.S. skriver som en kratta. Men - eh - gäller inte det så gott som alla som skriver på den tidningen, så vad finns det att gnälla på då? Dessutom är jag trött på det där interna gnället: varför kan de inte klara av sådant öga mot öga i stället? Finns det då en etisk aspekt på det här, att det är ofint att kacka i det egna boet? Ja, inte vet jag varför A.S. är så jobbigt bitsk: säkert något obearbetat barndomstrauma som plaskar omkring i hans hämndlystna psyke - - -