bernur

Åtminstone inte när A.S. Byatt häromdagen i svt:s Rapport (eller Aktuellt) fördömde alla som läste biografier om Virginia Woolf i stället för hennes krävande romaner behövde jag känna mig träffad - jo, jag läser ofta allt jag kommer över om Woolf, men ännu oftare allt av henne, gång efter gång (ja, jag är trög). Jag tänkte på min lärare på Universitetet när jag hamnade i hennes kontor för att diskutera något praktiskt inför en tenta, hon var en sådan där feminist, och hade en fotostatkopia av den där berömda profilbilden av Virginia Woolf, och jag hånade henne tyst inombords: en sådan kliché, att ha just den bilden på sin vägg - tills jag kom på att jag hade exakt den bilden på min egen vägg. Men min var i alla fall av bättre kvalitet.