Ack, varför är allt en trasa?
Marcus Birro läser Malte Persson, och han gör det som vanligt med sina tråkigaste läsögon på. Ack, denne triste Birro, som vill ha ensamrätt på känslorna, och dömer allt som han inte förstår som tråkigt. Han har aldrig tänkt på den enkla regeln: att den här boken inte har något att säga mig kan bero på att jag inte har något att säga den här boken - - - När jag läser M. Birros halvhjärtade halvhjärnade texter blir jag bara bedrövad, eftersom hans språk är så förutsägbart klichéartat, och hela tiden med svammel om känslor, och handen på hjärtat, i en fastnad pose. Sanningen är så självklar: Malte Perssons böcker kommer alltid att läsas med mycket större allvar och större förtjusning än något av M. eller P. Birro, eftersom han har den där humorn som de jagar med panik i sina blickar.
Kommentarer
Postat av: K
om man doktorerar på mardrömmar, är det naturligtvis omöjligt hinna undervisa några elever.
Postat av: bernur
M. Birro skrev förgrämt om hur uppburen Malte P. har blivit: nog låter det som att han tycker att det är han själv som ska bli poeten på allas läppar - - -
Postat av: K
"Här ger en prisbelönt författare ut sin tionde bok och det betyder ingenting för er (kulturkritikerna?)." (från MBs blogg). Det är inte kul att bli bortglömd, men
Postat av: bernur
Jag tror inte att M.B. har läst Aase Bergs ord: "Att skriva väsentligt är att gå rakt på sin egen smärtpunkt och skala bort alla skumma syften som att vilja bli omtyckt, älskad, förstådd, populär eller kanske rent av hatad."
Trackback