bernur

Det finns nästan inga kulturtidskrifter kvar, men Lyrikvännen har fler liv än katten, och har nu flyttat till Lund, och givits ett ännu vackrare format, och ett innehåll som balanserar det banala med det barnsligt-intelligenta, i första numret av den femtiosjunde årgången (jag tippar att den kommer att överleva åtminstone till den femtioelfte). Mest bäst en tidigare oupptäckt Hjalmar Gullberg-tolkning av Baudelaire, med skarpa kommentarer av någon som gick under namnet Tristan. Däremot fattar jag inget av texterna om Kristina Lugn: hon finns inte där, i dessa självupptagna hyllningsord.