Siouxsie och svanen
Rara och underbarare Siouxsies nya skiva kommer i den vackraste av månader, september, och redan nu går det att se videon till singeln "Into A Swan" - det låter overkligt bra, och hon låter yngre och sjunger friskare och piggare än - tja, den tidigare svanesången från 1994, det ojämna men mjuka albumet "The Rapture", och allt hon gjort med The Creatures sedan dess. Men återföreningskonserterna "The Seven Year Itch" bådade gott: dessutom är hon fortfarande överjordiskt vacker, om nu sådant har någon betydelse i vår ytlighetsfientliga tid - - -
är det bara jag som går runt och tror att yta fortfarande är allt, allt och allt?
Nej. Hon låter som ett tranbär.
Nej. Hon låter som ett tranbär. Ha ha!
Karin, med tranbär menar du förstås anorektikern från The Cranberries? Tyvärr har jag svårt att höra likheten, eller för den delen storheten i det bandet, eller sångerskan Dolores (O´Riordan?). Siouxsie fick åren kring 1990 nån typisk stämbandssjuka, men sjunger bättre nu än hon gjorde på skivorna från den tiden (Superstition, The Rapture).
Roande teori, men jag syftade till hennes estetiskt provocerande vokaler: "what in the world is heaeppeneing", "I börst out"... och hennes läppstift. (Inget ont mot Falkenland.) Första gången jag hörde Morrissey tyckte jag han lät som en förkyld s v a n. Conor Oberst var uppenbarligen av fårlig börd, och Kate Bush ska vi inte börja på. Men nu? Åh.
appropå yta, alltså uppenbarligen behöver folk något poppigt för att bli lite poppigare. jag rekommenderar en titt på mina tårar (de kommer i slutet): http://www.youtube.com/watch?v=RrIv1-CZhiU