bernur

Det finns diskussioner som mer än något annat påminner om boxning; du sitter där och undrar vad du ska behöva göra för att få din kombattant att ändra uppfattning (du knyter näven i fickan, samtidigt som du mumlar fram veka argument, stympade och verbalt handikappade), samtidigt som du måste hålla garden uppe — bildligt talat, så du förbereder i lönndom bemötanden av knytnävsslag — bildliga, har du inte fattat? Och så, när du tror att allt är förlorat, du förbereder dig på kapitulation (en tillräckligt undergiven ursäkt utan att ge avkall på din integritet), så ger din motståndare upp, bara helt så där. Du fick in ett knock out-slag (bildligt), och när du går igenom samtalet med dig själv letar du efter det där ordet eller den där meningen som var avgörande, men hittar den förstås inte.