bernur

Länge har jag tyckt att det är något suspekt med Andres Lokkos förföljelse av allt som har med färgen svart att göra - det är en besatthet som har gått så långt att han flera gånger raljerat över goth-människorna, och konsekvent vägrat erkänna sin rättfärdiga beundran av Nick Cave och Birthday Party. Men i fredagens svd skriver han om filmregissören Ken Russell, som gjorde ett kort (men alltför långt) gästspel i den brittiska kändisversionen av Big Brother, och Lokko radar upp flera av Russells filmtitlar, men glömmer strategiskt nog hans överlägset (eller överdrivet) bästa: Gothic, med Gabriel Byrne som Byron, som fäller de legendariska orden till Julian Sands nästan eteriskt anemiske Shelley: "The storm is calm compared to what´s inside your head, poor shiloh", ord som det verkligen fanns anledning att tänka på under helgens stormiga sömnlösa strömlösa nätter när grannens tak gjorde allt för att försöka lyfta, och det enda som saknades var en naken Shelley som klättrat upp på förrådestaket för att skrika något vettlöst  - - -