Jag ljuger som en häst travar
Schlagerfestivalen? På jobbet beklagar jag mig när en kollega berättar att hans döttrar har fått biljetter till genrepet, och jag kastar ur mig att mina barn får i alla fall inte lyssna på sådan musik – de får bara lyssna på Nick Cave och Stina Nordenstam och dylikt. Det blir en pinsam tystnad, och några ser på mig som om jag vore ett monster, tills en av dem försynt frågar: - Men är du inte rädd för att de ska uppfattas som lillgamla då? Det har gått för lång tid för mig att förneka det som jag trodde var ett fullständigt uppenbart påhitt, men – jag ljuger så bra - - -
det bor alltså en linda bengtzing i dig.
jag minns med bestämdhet en svensklektion som ägnades åt analys av en, av lena ph framförd och av orup skriven text, som hämtats ur något av barnens skivsamling...
Å, mitt förflutna - det förföljer mig, biter mig i Akilleshälen - - -
Maha! jag vet att du älskar Linda Bengtzing egentligen!!! Det gör vi alla!