Han gick längre och längre
Inte mobbning, nej, men allt han gjorde väckte irritation och avund, när det aldrig existerade någon form av önskan från hans sida att briljera eller ens bli omtyckt – det var som om det var någonting hos honom som stimulerade deras hat, så att hur han än försökte och inte försökte blev det alltid fel, tills det gick så långt att han slutade bry sig: det fick gå åt fanders vad honom anbelangade, resonerade han, och därmed avlägsnade han sig allt längre bort från både dem och alla andra. Varken talang, begåvning eller färdighet ska det benämnas, det där som irriterade de andra och fick dem att ge uttryck för sin fruktan och avsky. Nej, det var någonting annat - - -
Kommentarer
Trackback