"Poesi är ett språk i språket, där kristallerna strömmar tätt."
Dagens Nyheter publicerar en essä av världens bästa poet, Pia Tafdrup, som i mångt och mycket handlar om översättningar av hennes egna dikter.
"Den vertikalitet man spänner över när det gäller ens modersmål blir inte detsamma på andra språk. Det existerar arkeologiska skikt som man knappast når ner till, även om man har utnyttjat andra språk i åratal. Inte bara poeten utan även översättaren måste röra vid språket dagligen, för att det inte ska stelna eller förvandlas till en anakronism. Det räcker med att lyssna till ett tio år gammalt radioinslag för att bli påmind om hur chockerande snabbt språket förändras."
Hon har också rätt när hon väljer att definiera sig som en poet som skriver på danska, i stället för en dansk poet; strängt talat tycker inte jag att det går att tala om något annat än poesins språk, som översättaren måste hitta fram till, och det är viktigare hur översättaren behärska detta poesins språk än både det översatta språket och det språk poeten skriver på.
"Den vertikalitet man spänner över när det gäller ens modersmål blir inte detsamma på andra språk. Det existerar arkeologiska skikt som man knappast når ner till, även om man har utnyttjat andra språk i åratal. Inte bara poeten utan även översättaren måste röra vid språket dagligen, för att det inte ska stelna eller förvandlas till en anakronism. Det räcker med att lyssna till ett tio år gammalt radioinslag för att bli påmind om hur chockerande snabbt språket förändras."
Hon har också rätt när hon väljer att definiera sig som en poet som skriver på danska, i stället för en dansk poet; strängt talat tycker inte jag att det går att tala om något annat än poesins språk, som översättaren måste hitta fram till, och det är viktigare hur översättaren behärska detta poesins språk än både det översatta språket och det språk poeten skriver på.
Kommentarer
Trackback