bernur

I Expressen skriver Andres Lokko om Andrew Keens bok The Cult of the Amateur, och håller i stort sett med om att bloggandet hotar de etablerade tidningsredaktionernas monopol på den skrivna diskursen (förlåt ordvalet, jag har läst för mycket Judith Butler, jag borde ha läst Camilla Läckberg i stället, har jag förstått). Jag kan förstå denna oro: för den som tillhör tidningsskribenternas skara ter det sig som ett stort hot om den så kallat läsande allmänheten i stället för att köpa dagstidningar gratisläser både tidningarnas webbsajter och amatörbloggar, för då behövs det inte apor för att räkna ut vad som händer med journalisternas anställningskontrakt. Men bara för att det är lätt att publicera på nätet behöver det inte betyda att det är lätt att skriva, eller att allt som skrivs måste publiceras - det sägs jämt att det finns ingen självcensur på det som läggs ut på nätet, men jag har en mycket sträng redaktör, som bara råkar bo i mitt huvud, och tänk om jag inte hade lyssnat på honom i somliga fall (och tänk om jag å andra sidan hade lyssnat i andra fall -).