bernur

Det var en plötslig insikt, en slags epifani, som bara kom till mig – utifrån – under helgen: jag har blivit en sämre människa. Det skulle kunna vara en tröst, att jag åtminstone en gång har varit en bättre människa. Blir en eventuell Djävul bevekad av det när jag frågar efter förståelse och lindrigare kval i evigheten efter döden (det borde heta ”efter livet”)? Eh, svara inte!