bernur

Av samma slags fåfänga som fick Peter Høeg att skriva sin nya roman Den stille pige, läser jag den så klart på danska (bara för att alla som är Høeg-läsare ska babbla om den här boken när den kommer ut på svenska till hösten eller nästa vår, då kan jag sitta med armarna i kors och muttra). Jag fattade inte hajpen då för femton år sedan, men misstänkte att det här var en författare som små människor läste för att känna sig stora. Ja, fullt av futtiga förnumstigheter, typ: ”Det gode ved at have nået bunden er, at man ikke kan falde længre”. Verkligen – det väcker nästan lusten att citera vad de grymma flickorna tjattrade åt Fröding-jaget när han dristade sig att yttra det uppenbara.   

Människor – de nöjer sig med så mycket.

What you see is what you want to see.

De är alla monster;

Tillvaron som är så enkelt beskaffad – skulle den vara full av symboler – korrespondenser och konkordanser? - - - Nej, du har fel.