fotbolls-vm

Somliga tycker efterklokt att hela den italienska klubblagsskandalen (vars intrig är lika svår att referera som en roman av Heinrich Böll – förlåt mig Heinrich, för att jag drog in dig i detta) visar ett uttryck för den italienska mentaliteten: fusk, bedrägeri och korruption. Låt gå för det, men det är ändå bara en facett hos det italienska, som innehåller så mycket annat, det mesta utanför räckvidden för oss stackars nordbor som aldrig kommer att bli italienare, hur vilse vi än går i EU:s korridorer (vars obegriplighet jag förgäves söker en analogi till).  

 


England: är det hatkärlek? Så många kommer fram till mig och säger att de när Sverige slogs ut håller på England. Jag tror inte enbart att det beror på mannen som de med något vått i blicken kallar ”Svennis” – som om en diminutiv någonsin skulle vara värd att beundra – utan för det livslånga beroendet som gamla Tipsextra ingöt i det svenska sinnet. Flera generationer svenskar tröstmatades med långbollar på tjälleriga vinterplaner, eftersom det ”inte fanns intresse” för spansk eller italiensk liga på den tiden. Först med 90-talets invasion av utländska spelare (världsspelare inköptes för halva priset av vad en inhemsk klumpfotad mittback kostade) vitaliserades den engelska klubbfotbollen.      

 


Hatkärlek: vi vill se England i VM, vi vill se dem gå långt, men vi vill också se dem förlora, helst så bittert som möjligt, allra helst i straffläggning. De engelska fotbollsspelarna klär så bra i syndabockkostymen.

 


För mig är drömfinalen Argentina-Brasilien. Den som tror att Portugal-Holland i detta VM var en otäck match glömmer mötet mellan Argentina och Brasilien i VM 1978, då Argentina vann en match som innehöll fler frisparkar än passningar.


jag finns vs. jag minns

Drabbaren och den drabbade – lika olyckliga.

 


Jag hittar inte längre något värde i nihilismen.

 


Vi bygger bredare och bredare vägar – men normen – den är bredare ändå.

 


Skyll inte så mycket på alkoholen – skyll på döden i stället.

 


Narcissistens svaga jag borde inte vålla honom sådant besvär.

 


Det var inte ödmjukhet du borde ha sökt, utan förödmjukhet.

 
I have lost too much. 

Cynism är inget val.  


Förr skrev författarna journalism för överlevnadens skull. Nu är alla journalister författare i stället.

 


Ålderdomen – en räcka av biverkningar.


jag finns vs. jag minns

Skulle humor vara ett val, och inte ett nödvändigt ont?

 


Det någorlunda – tillräckligt – sanna - - -

 


Poesin attraherar ofta olämpliga människor, och får en massa utövare som den kanske inte förtjänar, och liknar därmed religionen.

 


Att älska språket – också det en kliché.

 


Offentliga skratt – ofta skenskratt, som döljer alternativet – ”abnormt beteende”.

 


Filosofin låter sig inte fångas av tanken, som är för låg.

 


Historien återupprättar sig (nej, vad är det för smörja?).

 


Ord som väcker intuitivt obehag – ’omständigheter’.

 


Kunskap – selektivitet.

 


Beskriv dig själv med tre ord: 1) otålighet; 2) hat; 3) elakhet. Jaså, skulle jag vara ärlig också?


fotbolls-vm

Så blir det i semifinalerna:

Italien-Argentina

England-Brasilien.

 


Är det sant att det är Kurt Olsson som har designat Svt:s VM:studio?

 


Om England vinner VM, vilket jag inte håller allt för otroligt, med tanke på hur bra det går för dem när de spelar dåligt (vad ska då hända när – om – de börjar spela bra?): ska inte Sven-Göran Eriksson då hyllas för det kloka beslutet att bara ta ut fyra forwards, varav två av dem långtidsskadade, den tredje en 17-åring, och den fjärde Peter Crouch?


jag finns vs. jag minns

En värld utan paradoxer – också det en paradox – så låt den få finnas då –


 

Hur skulle det se ut, om Ödet gav efter frestelsen att låta människorna sammanblanda känslostämning och önskan efter botemedel – om vi ville slå ihjäl oss själva när vi var arga, och slå ihjäl någon annan när vi var ledsna?

 


Det finns verkligen anledning för vissa att akta sig när den handfallne äntligen börjar agera.

 


Varje kväll: sorgen över allt som undvikits – åsidosatts – valts bort – allt förlorat som – ändå – måste göra sig påmint.

 


Alla som yttrar något tänkvärt om döden beskylls för att vara morbid – som om det skulle ligga något sunt i att uppehålla sig vid – livet.

 


Sanning – mitt första offer. Oskuld – det andra. Det räckte så.

 


En dag ska jag sakna dem. Men först – trivas i deras sällskap.

 


Vad är ödsligare än de skor som tillhör den som ska dö snart?

 


Satan gav mig denna svindel. En låg människa som inte vill till Himlen. 

 


Själv sin bästa vän – och bästa fiende.


fotbolls-vm

När det återstår ynka 4 minuter av förlängningen tar Schweiz ut Frei – målgöraren Frei, straffläggaren Frei – och utklassas givetvis av Ukraina: Lars-Åke Lagrell, du har väl scoutat Jakob Kuhn?

 

Tack Ghana, för att ni försökte – för att ni verkligen spelade konstruktivt och kreativt, på toppen av er förmåga – för att ni fattade att det var VM.

 

Ronaldo har gjort 15 mål: måtte han förbli tjock och otränad och halvskadad och migrändrabbad genom hela turneringen.

 

Ingen annan spelare lyckas få det svåra att se så enkelt ut som Zidane. Mer är det av denna anledning han kommer att saknas – även om han har minst 90 minuter i sig – än att han avgjorde VM-finalen 1998 på egen hand, eller en CL-final med ett osannolikt skott, eller att han formidabelt hånade Beckham och satte den straff engelsmannen missade när Frankrike (Zidane) vände 0-1 till 2-1 i EM 2004.    

 

Tidningarnas skribenter drar sig inte för att håna tv-kommentatorernas uttal av de främmande nationernas spelare: lätt för dem, som slipper offentligt ta obekanta konsonantsammansättningar i sin mun. Men ingen ids straffa skribenterna för deras undermåliga stavning, odrägliga särskrivningar och infamt lama grrrammatik – för att inte tala om hur deras texter dagligen mördar fantasin.


fotbolls-vm

Liksom kvällstidningarna har jag mina egna källor inom landslagstruppen. Ibland konfabulerar han, som när han påstod att det inför framtiden vore mer aktuellt med ett inhopp för Karl Svensson än den överårige Petter Hansson. Mer tillförlitligt då när källan upplyser att Lagerbäck inför Tyskland-matchen läste en dikt av Sylvia Plath – men de ignoranta spelarna protesterade inte när han bytte ut ’dying’ mot

Losing

Is an art, like everything else.

I do it exceptionally well. I do it so it feels like hell. I do it so it feels real.I guess you could say I´ve a call.”




En tänkbar matchvinnare i det gulnade portugisiska laget: den i flera år underskattade Maniche – VM:s bäste mittfältare så här långt. (På tal om gult: stämmer ryktet att de ska låna den svenska helgula dräkten, i en självironisk gest riktad mot domarna?)

 


Sverige behöver en förbundskapten som vågar spela Johan Elmander. Någon som inte tycker att han fortfarande är för ung (25 år).  

 


Totti: vi förlåter dig för divalaterna, den infantila målgesten, spottandet, men inte att du har börjat uppsöka Thomas Ledins hårfrisör –

 


Tyskland mot Argentina är förstås på förhand en stor upplevelse. Många med mig tror på Argentina som enda utmanaren mot Brasilien (Italien, som vanligt). Bäst i stjärnlaget Argentina är ändå Cambiasso – inte för att han gjorde VM:s snyggaste mål (om det var 23 eller 25 passningar innan vet Chris Härenstam) – utan för hans förmåga att hålla de stora namnen ständigt saturerade, med vårdade passningar.  


fotbolls-vm

Australien skämde inte ut sig, och behöver inte lämna VM med ”kompakt tystnad” stämplad i nunorna. Nu tänker jag inte på att de spelade ut det decimerade Italien, utan de förtjänade poäng också i matchen mot Brasilien.

Men Guus Hiddink har kanske inte förstått att rätta sig efter Lagerbäck: de mindre fotbollsnationerna ska vara nöjda med att få beträda gräset och artigt lämna över kvalificeringsplatsen till de stora.  

Italien bara ska vidare. Men minns EM 2004 när Sverige låg under med 0-1 och Sverige skickade in alla som någon gång hade spelat anfallare på plan: Tommy Söderberg joggade – nej, lufsade – upp på pressläktaren och frågade Ralf Edström om han hade skorna med sig. Men så fick vi också ett senkommet kvitteringsmål, av mannen som byttes ut – byttes ut – mot Tyskland, efter att vi först bytt bort vår offensiva mittfältare mot en mittback.

När Lagerbäck lämnar förbundskaptensposten, om tjugo år: står några klubblag eller länder på kö att anställa honom då? Dessutom: får jag be om att få slippa kvällspressens jobbiga övertalningskampanjer mot Henrik Larsson nu, att han ska återvända till landslaget –


jag finns vs. jag minns

Det är en lögn att våra barn kommer tomhänta till världen. De kommer ju med framtid. Men vems? Knappast vår – och inte heller sin egen. Någon annans. Ständigt denna ”någon annan”.

När jag hör främlingar prata (vad är mig mer främmande än ungdomar?) fylls atmosfären av melankoli. Men tillhör den mig, eller dem?

All njutning skriker, sa han, och botade sin huvudvärk med att gå på rockkonsert.

Hör ”frågor och svar” ihop lika bra eller dåligt som ”frågor och lögn” eller ”frågor och sanning”?

När du frågar om prosan är självbiografisk ler texten överseende, och hänvisar till den allestädes frånvarande berättaren. 

Vän av oordning.

Ord som säger för mycket. Exempel 1: ’men’. – Jag har inget emot invandrare, men … / - Jag har respekt för hans gedigna erfarenhet, men … Mer behöver inte sägas.

För att vara god krävs det mer av ett gott minne än (god) intelligens; när godhet ska exponeras trivs klichéerna.

De som talar i klichéer försvarar sig med att det inte kan sägas på något annat sätt – klichén skulle vara sanningen. Men inte ens inom religionen kan upprepningen av falska fraser åstadkomma en sanningsmetamorfos. Ta den här: ”en bild säger mer än tusen ord”. Pröva vice versa i stället.

Förnuftet har alltid varit mer försumbart och umbärligt än genialiteten. Förnuftet – ett hinder.


jag finns vs. jag minns

Charlataner avslöjar sig alltid: ensamhetens vokabulär kan inte läras ut.

 

Det finns stunder då samvaro med andra människor ter sig mer ansträngande och outhärdliga än att uteslutande vara med sig själv. Paradoxalt nog är det ändå för dessa stunder vi lever.

 

Jag måste hyckla tacksamhet för att göra mig av med all vänlighet som dumpas över mig.

 

”Döden är ingen sjukdom”, skriver satanisten, och kallar en katalogisering av luguber rekvisita för poesi. I vissa händers hantering blir döden något värre än en sjukdom.

 

Försämras inte vår hörsel när vi blir äldre, enbart för att vi ska vara oförmögna att höra våra barns anklagelser om försummelser?

 

Det finns bara utgångar ur Verkligheten. Har du väl tagit dig ut går det inte att komma in igen.

 

Bakom dålig självkänsla kan det finnas ett självförtroende vitalare än all självgod självsäkerhet.

 

Michael Strunges blod var svart som bokstäver, niggersvart. Han hade rätt i att det är ett brott att förneka niggern i dig – att det är både idiotiskt och riskabelt att vägra att erkänna din egen svärta.

 

Fler ungdomar tror på utomjordingar än på Gud. Men vem lärde dem att klyva det hårstrået?

 

Allt kan inte sägas med ord – men mer än tillräckligt - - -


fotbolls-vm

Det är då ett otyg med spelare som täcker ut bollen för att få inkast eller inspark, och det borde räknas som minst lika spelförstörande som när någon lomhörd anfallare sparkar bollen i mål för att offside-avblåsningen inte nådde hans öron, och blir varnad. Förr i tiden hette det obstruktion, och jag ser gärna att FIFA bedriver lite arkeologiska forskningar, för att återuppväcka den regeln.

Så himla jobbigt med alla omröstningar om vem som är världens bäste genom tiderna:
                      Pele/Puskas?
                      Cruyff/Beckenbauer?
                      Platini/Maradona?
                      Zidane/Ronaldinho?
På ett sätt är Maradona självklart överlägset bäst genom tiderna, men han hade bara oturen att vara som bäst under ett 80-tal då allt han gjorde som jag ser det hamnade i skuggan av Platini.

Ett av mina märkligaste VM-minnen: argentinas förbundskapten under hemma-VM 1978 Césare Menotti rökte två paket cigaretter under varenda match. Trots att jag hade sommarlov var jag tvungen att räkna ut att han hade ganska exakt två minuter på sig att röka varje nytänd cigarett. Det var imponerande.

England mot Portugal: ska engelsmännen spankulera sig till semifinal ändå? De fick osvikligt god hjälp av domaren, som påpassligt utvisade två portugiser och varnade resten, för att de ska behandla Beckhams ömma ben varsamt.


jag finns vs. jag minns

Jag är jord att trampas på.

 

Osams med försynen.

 

Under transiten mellan förnuft och vansinne kan poesin bli till. Sedan är det kört: för förnuftet eller vansinnet?

 

Minns du fortfarande? Du har inte växt ifrån din oärlighet.

 

Illusioner saknar värderingar – alla har tillgång till tidens arsenal av gemenheter. Förenkla inte tillvaron till att handla om gott eller ont, bra eller dåligt.

 

En intelligens som heter intuition, och en analysförmåga som heter association.

 

Den som inte ångrar något, grämer sig desto mer –

 

Det är lättare att en dag bara gå ut i allt det svarta, än det är att gå in igen. Det är svårt att gå in.

 

Vilken är den sjukdom hypokondrikern drabbats av, som hindrar honom att någonsin bli sjuk på allvar? Insikt.

 

I stället för att idealisera sin ungdom – ja, hela ditt förflutna – borde du reducera dig själv till statist. Det går inte att inbilla sig att vara där: det går bara att vara här; det finns inget där och då, som antites till här och nu.


fotbolls-vm

Mare Kandre skrev i sin roman Bübins unge från 1987: ”Vart man än går är det bort man kommer –”: profetiska ord om Sveriges mästerskapsöden.

FIFA borde stämma Ecuador för deras usla insats i åttondelsfinalen mot England, men också rannsaka sig själva som tillåter så många dåliga lag: Polen och Costa Rica, som hamnade bakom detta lag i gruppspelet, vad har de i VM att göra? Var Ecuador-England den tråkigaste VM-matchen någonsin? Åtminstone en av de sämsta sedan gamla Västtyskland och Österrike spelade en uppgjord 1-0-match i VM 1982, för att båda lagen skulle gå vidare från gruppspelet. Matchen igår innehöll lika lågt tempo, lika mycket kortpassningar i mittcirkeln och lika få skott.

Tack Svt för att ni smeker detaljerna – de underbara detaljerna – och ljudsätter ett inslag om Holland med Dirty Pretty Things. Hur ska Sveriges insats ljudsättas? Tja, ni hittar säkert något från vilken schlagerfestival som helst.

När vi jämför Sveriges VM 1994 med 2006 glömmer vi gärna vilken turaktig lottning vi hade då; troligen utgjorde den en större fördel än det faktum att fler spelare var i form det året – ändå hade det varit intressant att ha följt Sveriges träningar, för att utröna exakt vad det är som har motiverat Henrik Larssons plats i startelvan, trots så dåligt spel på matcherna.


fotbolls-vm

Vad Sverige saknade detta VM: fantasi, långskott och uppoffrande själviskhet. Att skälla på domaren är bara pinsamt uselt. Inte är det förvånande att resten av fotbollsvärlden hellre ser Tyskland i kvartsfinal: Tyskland med sin underbart aggressiva attackfotboll och tempostarka passningsspel. Sverige såg så stillastående ut, att den där IKEA-jämförelsen från tyska tidningar kommer att bli klassisk.

Men det enda som svenskarna bör ha lyssnat på i sina ipods när de slokörade gick till spelarbussen var förstås Radioheads ”No Surprises”, för ingen vettig människa trodde på allvar att det fanns tillstymmelse till chans. Att tabloidtidningarna hyllade Sverige på förhand är bara att beklaga – i resten av världen möts vi bara av ljummen skepsis, och allt beröm är artig konvenans.

Fantasi och oförutsägbarhet: ska det vara så svårt att uppbringa?

England då: om tio minuter inleds deras kräftgång. Eller ska Svennis & co tillåtas fortsätta flirta med Fru Fortuna hur länge som helst? Han är svensk: exakt på vilkas bekostnad bedrivs hans skamlösa kurtis med den lättfotade damen?   


fotbolls-vm

I Svt kallar en kvinnlig bisittare (är det hon som är Malin Svedberg?) Niklas Alexandersson för ”mes”, eftersom han inte fått någon varning förrän i sin 90:e landskamp, mot England i tisdags. Har hon inte förstått att spelarna har olika roller i ett lag: det är uppgjort på förhand att Linderoth tar varningarna, Lucic utför hjältedåden, Källström skjuter utanför, Larsson lunkar, etc …

Visst är vissa målgester mer obscena än andra (jag tänker inte bara på engelsmännens i allmänhet, eller Beckhams i synnerhet: skutta som en känguru, vråla som en apa, och klappa sig på den ynkliga kopian av flaggan på bröstet), och blir oftast ett hån mot de stackars förlorarna (är det bara för att jag råkar vara född i fel land, som alltför ofta slås ut av senegaleser och holländare?). Tacka vet jag Ralf Edströms värdiga enkla spontana gest när han gjorde drömmålet på Sepp Maiers Västtyskland 1974: en knuten black panther-näve i luften. Får vi en repris på lördag? Allbäck, snälla, du har alltid snälla målgester …

Om Sverige slår ut Tyskland lovar jag att – ja, vad? Promenera baklänges till München? Äta på McDonalds? Flytta mitt skrivbord till Globen? Nej, det måste vara något riktigt inkvisitoriskt smärtsamt – jag lovar att läsa Da-Vincikoden

”Alla riktiga författare var målvakter när de spelade fotboll, del 2”:
”Jag hade fått den bästa platsen då vi spela fotboll, jag stod i målet … det gav mej tillfälle att reflektera … Jag tyckte inte om att dom kom och störde mej, jag släppte igenom nästan alla bollarna … Då visselpipan ljöd kasta sej snorgärsarna rätt in i slagsmålet, dom plöjde opp hela åkern så att dom kunde vricka fötterna av sej, dom gick till anfall mot bollen med långa kliv i leran, dom smorde ner sej, mura igen ögonen och hela plytet på sej med dyn …” Louis-Ferdinand Céline, Död på krita


ten paths so twisted

Wir stehn und stemmen uns an unsre Grenzen
und reißen ein Unkeintliches herein
Rainer Maria Rilke, ”O Leben Leben, wunderliche Zeit”

Bara den som saknar en själ gör anspråk på att äga en –

Pearl är mer andligt barn – daimon till Hester Prynne – följeslagare – kusligt hemtam i den kusliga skogen. Hur ska du läsa? Med bävan.

Den här världen som gav dig så lite i gengäld.

what about it what about it what about it

- - -

Läs från andra hålet



fotbolls-vm

Sverige: så ofattbart orättvist att det bara blev oavgjort mot detta futtiga England, som återigen bara lyckas åstadkomma en bra halvlek – mestadels tack vare svenskarnas överdrivna respekt, som gav engelsmännen utrymme. Nu blir det förstås utskåpning mot Tyskland – jag kan inte tänka mig annat; Sveriges grupp har varit VM:s sämsta, och igår var det ibland parodi på fotboll.

Tyskland har en försvarslinje som inte kommer tillåta Sverige att härja runt som de gjorde mot England. Men vad jag saknar hos Sverige, som har frälst så många av de övriga nationerna: långskott. Det är av målvakterna inte bara Andreas Isaksson som har sett ut som en pylon vid långskott.  

Det enda som kan rädda Sverige i åttondelsfinalen mot Tyskland är att deras förbundskapten bor i Amerika, och att han faktiskt fortfarande befinner sig där: se själv om han inte har skickat sin doppelgänger Kevin Costner till mästerskapen – och allvarligt talat, vad vet Kevin Costner om fotboll?

”Alla riktiga författare var målvakter när de spelade fotboll, del 1”:
”De avlägsna dämpade ljuden, ett rop, en vissling, dunsen från en spark, allt var helt oviktig och hade inget att göra med mig. Jag var mindre målvakt än väktare av en hemlighet. Med korslagda armar lutade jag mig mot vänstra målstolpen och njöt av att med slutna ögon lyssna till hjärtats slag och känna regnet strila över ansiktet och höra, på avstånd, de ljud från det pågående spelet som sporadiskt nådde mig och tänka mig själv som en fabulös exotisk varelse förklädd till engelsk fotbollsspelare, en person som skrev vers på ett språk som ingen förstod om ett fjärran land som ingen kände till. Inte undra på att jag inte var särskilt populär bland mina lagkamrater.” Vladimir Nabokov, Låt höra av dig, minne


fotbolls-vm

Med tanke på att dåvarande förbundskapten Tommy Svensson läste Karin Boyes dikt "I rörelse" i omklädningsrummet före kvartsfinalen mot Rumänien i USA-VM 1994: vad kan vi förvänta oss att Lagerbäck läser för spelarna i kväll tjugo i nio?
   Kanske några rader ur denna Rilkedikt?

"Die Siege laden ihn nicht ein.
Sein Wachstum ist: Der Tiefbesiegte
von immer Größerem zu sein."

Det har också skrivits mycket om alla svenska spelare som förgäves sökt lyckan i engelska Premier League, och misslyckats, och att de därför nu har stor revansch att fordra. Men tänk på Peter Crouch då - inte rosade han marknaden precis, när han spelade i Nässleholm (eller vad det heter).

fotbolls-vm

Det blir nästan befriande när England slår Sverige ikväll, för då slipper vi det eviga tjatet om sviten från 1968 – en svit som nu alltså hunnit bli 38 år, och den mår inte alls bra.  

Visst är det med en särskild sorts glädje vi noterar hur beredvilligt domarna varnar målvakter som sölar för att bevaka ett 0-0 mot överlägsna motståndare. Minns hur Dino Zoff i VM-finalen 1982, när Italien gjorde 1-0, släntrade runt som en kommunalanställd i sitt straffområde och plockade upp konfetti och toapappersrullar, för att förpassa dem ett tiotal meter bakom sin sidlinje.

Eller hur Italien vid hemma-VM 1990 tog ledningen i någon match, och man låste in alla bollpojkar i källaren.

Brasilien? Nej, de har aldrig varit svaret. Synd om Australien.


nine paths so twisted

Fotografiet och våldet – det upprepar (kopierar) våldtäkten – menar jag ”i överförd mening” (metafåååriskt?)? – aggressiviteten – den förorättades raseri – det fantasilösa hatet – menar jag i generella termer? - - -

Aldrig kommer jag att känna mig bekväm i rollen som ”svensk” – patriotism och nationalism är perversioner – när min enda samhörighet och enda identitet är det norrländska – kynnet mer än vanorna (jag har aldrig sett en skoter). Europa – det är ännu värre - - -

De annekterar ett begrepp, ger sig själva ensamrätten och privilegiet att använda det – ett företräde  - - -

På samma sätt som det finns uttryck som lyder ’obehagligt berörd’ (används flitigt när prydliga mediemänniskor ska kommentera till exempel filmer som kommenderar en viss reaktion) – hellre då ’behagligt oberörd’ – har inte med droger att göra - - -

Allt – ändå i självförsvar - - -


eight paths so twisted

Tycker du inte också att det är besvärande med dessa människor som vill få sina åsikter bekräftade hela tiden? – Va? Tycker du inte det? Va? Svara då!

 

Du säger: ”Gay Messiah” – jag säger: ”Art Teacher” - - -

 

Tack Björn R för att du ger de missunnsamma och bittra så mycket att skratta åt.

 

Du måste ta ditt storhetsvansinne på allvar, föra det till sin rätta nivå – kalibrera det; för Viriginia Woolf talade fåglarna inget annat än grekiska – för att driva med hennes brist på klassisk bildning.

 

Skillnaden mellan dig och mig: du bävar för avslöjandet – jag inväntar det ivrigt, längtar efter friheten – slippa vara detta – vad det nu är - - -


fotbolls-vm

Det är kanske inte läge att klaga på all denna spilltid som uppfylls mellan matcherna – gör något annat än att titta på tv då, om det är så dåligt – och minns vad vi blev utsatta för under mästerskapen i början av 90-talet: först Ernst Brunners hyperintellektuella snick-snack och sedan Anton Glanzelius virriga tjatter om hur målstolparna kommunicerade med varandra; ni som gnäller på Anton G för att han producerar tutt-tv nuförtiden, glöm inte att han har gjort sig skyldig till värre överträdelser.

En som skulle göra sig som bisittare är säkerligen Niklas Kindvall, som vann skytteligan ett år i Allsvenskan på 90-talet, men aldrig lyckades slå sig in i landslaget. När hans Malmö kom till Umeå för match (ja, Umeå gjorde en kort säsong i Allsvenskan 1996) bar han på en bok på vägen till spelarbussen: det var American Psycho – och jag höll då på med min D-uppsats om Bret Easton Ellis första tre romaner. Jag komplimenterade honom för hans goda smak, och han svarade med en diabolisk glimt i ögat: - Den här har jag fått låna av Brolin.

Trist, visst att Kroatien inte går vidare, med deras förutsättningar. Men vi slipper deras fula tröjor i fortsättningen: det ser ut som om Professor Kalkyl designat dem.

Lindeborg eller Härenstam som kommentator när Sverige spelar mot England på tisdag? De flesta skulle förorda gullgossen Härenstam, men jag har förhoppningar att Lindeborg skulle förvalta läget bättre (ungefär som den grå Anders Svensson skulle klara sig bättre än den uppskruvade Kim Källström) – dessutom skulle jag sakna Lindeborgs säkerhet vid de idiomatiska uttrycken, samt anaforen när Sverige vunnit: - Sverige har besegrat England … Sverige har krossat England … Sverige har tillintetgjort England. (Men får man säga så när resultatet är 1-0?)


seven paths so twisted

K. – Doppelgänger, heter det.
k. – Men Doppler då?

Inte förrän Sverige inför tvåpartisystem kommer vi att få en borgerlig regering igen.

Sent ska syndaren dväljas i en håla eller skickas upp på en piedestal – är det en grop eller en upphöjning?

All inövad humor är pinsam – utslag för människor som inte har humor – för den ska vara spontan – oinövad – ett svar på tal – motarbeta det som på franska heter espri d´escalier – det som koms på för sent.

MTV la beslag på uttrycket ”right here right now” – men sanningen var att det handlade alltid om allt annat än att befinna sig i nuet – snarare en väntan på nästa video, som kanske förhoppningsvis kunde vara bättre än den skit som visades right now.


fotbolls-vm

Vad är det för elak tennisgud som har blandat ihop korten för Serbien-Montenegro? Att utklassas och förlora med 6-0 mot underbara Argentina må vara en sak, men vad ska sägas om att Jugoslavien (de hette väl så?) låg under med samma siffror mot Holland i en kvartsfinal i EM 2000, när Savo Milosevic gjorde ett tröstmål i slutminuterna: han såg uppgivet upp mot en orange läktare och såg ut som en som fått 6 kulor i magen och blivit erbjuden ett plåster.

Skulle jag inte hellre ägna mig åt något annat än att följa en 0-0-match mellan Mexiko och Angola – exempelvis läsa om någon av sångerna i Miltons Paradise Lost? Ändå väljer jag fotbollen: är det för att tillvaron är så inrutad, att vi behöver det oförutsägbara? Är det vårt behov att ägna sig åt något som vi vet är futtigt och meningslöst ”egentligen”? Är det för att livet och dess oundvikliga utgång (borde inte denna existens gå under annat namn, typ ”döden”?) är så trist att vi behöver något annat?
   Visst är det mödan värt med 88 minuters vandring i dödsskuggans dal, för att få uppleva surrogatglädjen?

Eller är det regression? Vill vi inte återgå till de nerkasade strumpornas tid, när vi spelade på dammiga grusplaner och en försenad kompis äntligen gjorde de udda talet jämnt, med ett stridsrop som ekade mellan höghusen: ”Quiroga!” – och vi alla fattade, för vi hade sett den peruanske målvaktens vansinnesutrusningar kvällen innan?


six paths so twisted

Du säger: Odelberg / Renner - jag säger: originalet. Men visst är den fin, din bok - Men i nödfall: Renners äldre översättning, mer trogen, men också lite mer otymplig.

Bret Easton Ellis på Svt: "I have always felt that self-loathing is an underrated virtue". Så underbart. Alla idioter som inte såg det som var så uppenbart när American Psycho kom, eller alla som nu hyllar den för att "den ger en så bra bild av samhället". Nä: syssla med något annat.

Obefintlig - utplånad - varför talar jag då om det?

Den värsta förödmjukelsen: den där gången när jag provocerades - till tystnad.

Den som beblandar sig med Gud - honom skickar vi till Himlen.

fotbolls-vm

England: nej, ditt krampaktiga spel kommer inte att räcka. Förlust mot Sverige, och sedan omedelbart respass mot Tyskland, efter att tabloiderna i några dagar krigshetsat med karikatyrer - ja, vi vet alla hur förutsägbara tabloiderna är: bara nästan lika förutsägbara som Englands taktik.

En påminnelse: VM 1974, som gick i (Väst-)Tyskland - då inledde Sverige med två 0-0-matcher, men gick vidare efter 3-0 mot Paraguay. Men resten av världen (England, i alla fall) skulle ha hatat Sverige sönder och samman om vi hade spelat 0-0 mot Paraguay. Vårt spelövertag hade inte betytt någonting, för i Sveriges fall är det endast resultat som räknas: vi är inte - ack, olustiga öde! - Italien -

Sverige: ett lag. Fortsätt bråka, Ljungberg och Mellberg.
 
Ska Argentina tappa poäng mot Serbien/Montenegro? (Skulle det föreställa en fråga?)

five paths so twisted

Om än ingen lyssnar på dig - eller just därför: lyssna på Rilke -

Du kan inte äga det du har skrivit, du ängsligt bevakande klåpare som inte tål kritiken; det skrivna tillhör ingen - allra minst dig.

Tyngd av det viktlösa.

Det dunkelt tänkta rymmer gudomliga hemligheter. Men det tänkte du inte på?

Hägring. Mer än något hon sa - när hon vände sidan till - ställde sig i profil - så lik Lee Miller - attt det hon sa åts upp - av tystnad mer än glömska.


fotbolls-vm

Klart att de stora lagen - Italien, Brasilien, England, Tyskland, några fler - får exceptionella fördelar vid tveksamma frisparkslägen och straffsituationer (nä, jag har inte glömt Italiens uteblivna straffar från förra VM, och de filmar heller aldrig). Jag vet till exempel att Beckham inte har tränat frisparkar sedan år 2000, eftersom han lägger så många vid Englands landskamper.

Mer alarmerande än bråk i omklädningsrummet mellan ni vet vilka tycker jag att det är med Wilhelmssons fläta. Det var inte snyggt när mexikanska boxare hade det i OS 1984 i Los Angeles, och det är inte snyggt nu heller. Så himla onödigt - och vad skulle kunna förlåta det, eller göra Wilhelmssons ofog obsolet: räcker det med ett otippat mål mot Paraguay?

Trött på alla som nostalgiskt utnämner New Orders "World in Motion" till den bästa fotbolls-låten (VM-låten) - de kan knappast ha lyssnat på nåt annat av New Order, eftersom den parkerar bland deras mer tveksamma ögonblick - och så har de glömt att samma år - Italien-VM 1990 - hade The Pogues tillsammans med The Dubliners gjort "Jack´s Heroes" till Irland (som dessutom var bättre än England det året, och förtjänade att gå längre).

fotbolls-vm

Ni som tycker att Sven-Göran Eriksson misshandlar det engelska språket lika svårt som George W Bush: har ni inte hört Sven-Göran tala svenska? Han uttrycker sig som ett barn. England har fått vad de förtjänar, och deras 2:a halvlek mot Paraguay var oändligt många gånger sämre än Sveriges match mot Trinidad / Tobago. Sverige kommer lätt att vinna mot detta Paraguay, som inte kunde utnyttja Rio Ferdinands genanta misstag i backlinjen. Englands taktik är full av panik och nödlösningar och desperation, och de kommer knappast att gå längre än till 16-delsfinal (eller vad det heter).  

På tal om Sverige: alla som yrar om VM 94 nämner inte att Sverige den turneringen - fram till vinsten i tröstmatchen mot bakfulla och ointresserade Bulgarer - hade spelat 6 matcher: vid full tid, 2 vinster, 3 oavgjorda och 1 förlust. Inte så mycket att yvas över.

Vi som ser VM vid tv:apparaten lägger våra pannor i veck, när vi spekulerar i hur mycket Carlsberg non-alcoholic öl som kommer att inmundigas under detta VM.

Forza Italia! Bäst i alla lagdelar.

four paths so twisted

Jag var skyldig honom 35 kronor, men han begärde bara 20, och hur var det möjligt att han kunde ha glömt på bara en dag? men jag bara stammade något förläget och betalade 35 och skyndade mig därifrån, med en inbillning om vilken lycka de där 15 kronorna hade kunnat skänka mig, och mindes hur för 10 år sedan priset på salighet låg på omkring 7 eller 8 kronor.

Beröm var alltid maskerat förtal, trodde jag alltid – att de trodde att jag inte kunde tåla den ohyggliga sanningen, att den var för obehaglig, den skulle få mig att bryta ihop. Därför visste jag aldrig om de menade allvar.

Minnet saknar konturer, men det gör också erfarenheten i sig –

Ofta har det funnits anledning att citera Adornos stränga utsaga, att det är barbariskt att skriva poesi efter Auschwitz. Vad han menade var förstås att det är barbariskt att skriva om Auschwitz: den bästa katastrofdikten skrivs alltid på förhand – utan facit – något som blir påtagligt när sådant som på amerikanska heter 9/11 och på svenska heter tsunamin inträffar.   

Brott och straff kommer aldrig att bli mer än ett förord – en prolog – till Doktor Glas.


fotbolls-vm

Skyll inte på målsumpare - på den förbannade oturen - på den felaktiga laguttagningen - på premiärnerverna - på underskattningen - på det åt fel håll lutande gräset -
Vad som hejdade Sverige i matchen mot Trinidad / Tobago var uppenbart redan när man fick se startelvan vanka in på arenan i sina helgula dräkter, som fick dem att likna uppskrämda kycklingungar, eller den där McDonaldsclownen gånger 11.
Det går inte att vinna matcher i sådana löjliga dräkter. Helgult! Vem bär ansvaret? Vem det än är har han / hon större ansvar än Lagerbäck, Allbäck och Larsson tillsammans.
Zlatans små framspelningar med en boll som gick som på ett snöre till Ljungberg och Larsson talar alla tyst om idag. Men om Sverige hade någon som kunde ta till vara Zlatans genialitet, förvalta hans passningar som får motståndarförsvararna att se ut som fastgjutna i grön cement - - -
Nä: när Sverige får på sig sina helblå (?) dräkter börjar de vinna - om det inte är för sent.


this is hardcore

it´s ok to grow up - just as long as you don´t grow old. face it ... you are young.

Jarvis Cocker: du har samma initialer som Joseph Conrad.

IB 2: Minst ett sår har kroppen alltid.

The Time Traveller´s Wife is me,
Mp 3A you´ll be

det är ok att - äsch - bara du glömmer de ryska dockorna - - -

three paths so twisted

“Patriotism is the virtue of the vice.” Oscar W.

Varför är inte militären svaret? Det skulle innebära att uthärda hur jaget försvinner och blir ett kollektivt vi; snarare hur viet äter upp ett jag.

De som ägnar sig åt att imitera Borges gör det utan att hörsamma den uppfordran som finns i hans stränghet; som skolade plagiatörer och epigoner härmar de tekniken – utan själ – och saknar därför kontakten med hans tillbakablickande och elegiska temperament.

Ce[n]sur – den [st]ympar drömmen –

Den där gällt genomskärande rösten, på Greyhoundbussen mellan Pittsburgh och Chicago, där jag satt med kinden mot glasrutan och det svarta natttregnet utanför: – How can you pretend to have fake sex?


two paths so twisted

You do not want to believe.

Vad är det värsta? Att få skämtet förklarat, eller att tvingas lyssna på ett dåligt / gammalt skämt?

Att göra något man behärskar – det skänker en oformulerbar tillfredsställelse: glädjen i att vila i tryggheten att det här är ens tillhörighet – det kan vara en större lycka än att göra något som egentligen är roligare. 

Rädslan för tomrummet – horror vácui – som tvingar oss att fortsätta, in i något som vi inte vill tillhöra - något som inte ens är vårt eget.

I drömmarna brukade jag få små subtila varningar från mitt undermedvetna, som uppmanade mig att inte ta mardrömmen på allvar – det kunde vara ett rött filter i vilket hela drömmen utspelade sig, eller att en otäcking fick ett helt ologiskt och anti-skräckinjagande namn (Arne).


a path so twisted

Av samma slags fåfänga som fick Peter Høeg att skriva sin nya roman Den stille pige, läser jag den så klart på danska (bara för att alla som är Høeg-läsare ska babbla om den här boken när den kommer ut på svenska till hösten eller nästa vår, då kan jag sitta med armarna i kors och muttra). Jag fattade inte hajpen då för femton år sedan, men misstänkte att det här var en författare som små människor läste för att känna sig stora. Ja, fullt av futtiga förnumstigheter, typ: ”Det gode ved at have nået bunden er, at man ikke kan falde længre”. Verkligen – det väcker nästan lusten att citera vad de grymma flickorna tjattrade åt Fröding-jaget när han dristade sig att yttra det uppenbara.   

Människor – de nöjer sig med så mycket.

What you see is what you want to see.

De är alla monster;

Tillvaron som är så enkelt beskaffad – skulle den vara full av symboler – korrespondenser och konkordanser? - - - Nej, du har fel.


diktsvamling

Då tänkte jag för mycket, och nu – för lite – men, vad var det värsta?

 

Ezra Pounds uppmaning till samtiden: ”make it new” – betyder a) att ’det’ syftar på något helt nytt = skriv nyheter; b) att emfasen är på sista ordet = förnya det gamla, redan existerande.

 

Gör det annorlunda –

 

Du måste först bli korkad för att kunna stämpla någon annan som korkad –

 

Jag svävar i visshet.


diktsvamling

Romantikens ideala formel, som den formulerades av Keats i ett brev – ”O, for a life of sensations rather than thoughts!” – har i vår tid ersatts av längtan efter upplevelser i stället för – känslor.  

Ordet ’melankolisk’ – skyldig till så många självmord - - -

Jag har i snart tjugo år försökt börja röka, men det är lika svårt som det är för somliga att sluta.

Önskedrömsduetten mellan Nick Cave och Kate Bush. Det var Proust som anakronistiskt beskrev Caves röst bäst (”förhäxad och skälvande som en djävul doppad i en vigvattenskål”); ingen har med ord lyckats fånga och ge rättvisa åt Bushs excentriska nioårsröst.

Nej – värsta klichén är inte ”det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder” – utan att ”det finns lika många tolkningar som det finns läsare”: självfallet styrs vi av fördomar, förutfattade meningar och konventioner, en läsningens konsensus. Snarare finns ordet endast i singular – vi tvingas läsa som så många andra gjort före oss, och när vi gör avsteg och känner marken svikta, då vänder vi tillbaka till den giltiga tolkningen.