bernur

The Auteurs, “New Wave”, 1993. Våren 1993 väntade vi alla på Suedes debutskiva, efter två sagolika singlar och det ännu icke utgivna mästerverket ”Animal Nitrate”; inte visste vi då att det var förbandet The Auteurs skiva som vi skulle lyssna på 13 år senare, medan Suedeskivan i stort sett kunde ha försetts med sigill (kyskhetsbälte?) samma höst. Luke Haines luffar- och cirkusromantik står sig förvånansvärt bra fortfarande, och inte minst den cymbaleffekt han åstadkommer med sin försynta röst gör att man stillsamt undrar varför inte fler band låter trummisen kasta ut sina cymbaler. Det är en alltigenom asketisk musik, med ärkebrittiska gitarrer och långsam rubber ring-cello och idel saliga leenden. Gör världen en tjänst: glöm Suede, de har aldrig någonsin existerat, och ägna dig åt The Auteurs anemiskt vackra musik i stället.